Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2008

I samband med ”Uppdrag Granskning” om ”Fondbluffen”, så känner sig Pia Nilsson på Fondbolagens Förening tvungen att försvara sina medlemsföretag (till exempel Swedbank kan behöva lite assistans). Här attackerar hon PPM som i SVT räknade ut att om man har en fond med avgift på 1,5% så har avgiften under 33 års sparande minskat kapitalet med 39%. Frågan är om inte Pia Nilsson rallarsvingar lite väl mycket och blir svettig i onödan, för här tillbakavisar PPM mycket coolt kritiken. Jag går här inte in på detaljerna kring bråket, för det känns verkligen som pajkastning.

Min poäng är att Fondbolagens Förening med Pia Nilsson i spetsen (minns förresten att hon en gång i tiden var småspararnas bäste vän som privatekonom på Posten, alltid intevjuad i teve…) inte behöver vara så oroliga över ett aldrig så väl utfört jobb av Uppdrag Granskning. För hur mycket man än bevisar att de som sparar i stora fonder hos de stora bankerna kan känna sig blåsta, är det här med sparande och pension inte i närheten av att någonsin bli en kioskvältare som köttfärsskandalen. Även om det betyder mer för svenskarna. För värre än gårdagens köttfärs på middagsbordet ikväll, är ju ändå att tvingas till kattmat som pensionär…

För svenskarna är det här med pensionssparande för krångligt, ligger för långt bort i tiden, och vi har sådan respekt för auktoriteter som vår bank, att de kan nog fortsätta med sina orimliga avgifter och sin urusla avkastning ett bra tag till med 50-procentiga vinstmarginaler. Så, hörrni fondbolagen, låt tasksparkarna på PPM vara! Ni har ändå inget att oroa er över…

Read Full Post »

– Jag har en klok marknadsanalytiker som heter Niklas. Han är valack och står i en hage med en massa andra valacker. Så fort det kommer en plastpåse blåsande förbi rusar han som en galning och ställer sig på andra sidan hagen. Han kan ju inte veta om det är en tiger eller en plastpåse. Och när de andra ser honom så gör de precis likadant.

Olle Rossander, den erfarne ekonomijournalisten som bland mycket annat ligger bakom boken ”Lönsamma aktietips – finns de?”, intervjuas av Journalisten om börsorons ekonomijournalistik.

Read Full Post »

Kommer ni ihåg ”Bagdad-Bob”? Det var Saddam Husseins ”informationschef” som sa saker i stil med att ”irakierna håller just nu på att massakrera de amerikanska fähundarna som flyr med svansen mellan benen”, samtidigt som de amerikanska arméfordonen rullade in i Bagdad för att fälla Saddam-statyn. Kommer att tänka på ”Bagdag-Bob” när jag läser Swedbanks informationschef Pär Bäckmans svammel på bankens hemsida.

Inför onsdagens ”Uppdrag Granskning” i ettan, så vill de förekomma kritiken mot bolaget om att de jämför sina fonder med fel index och tar ut för höga avgifter. Och apropå det här med index då – som ingen som underpresterar det vill jämföra sig med – så säger Bäckman följande:

Avkastning och index
Oavsett hur fonden har gått gentemot index har Kapitalinvest gett andelsägarna en mycket bra avkastning.
– Index är ett sätt att utvärdera en fond. Medierna fokuserar ofta på just utvecklingen gentemot index, något som gör det svårt för kunderna eftersom man då fokuserar på en mycket liten del av avkastningen, säger Pär Bäckman.
Övriga sätt att utvärdera en fond är rating, avgifter, absolutavkastning, riskjusterad avkastning och den service som kunderna får. Vad gäller rating är Swedbank Roburs betyg bäst bland de bankägda fondbolagen.
– En fond som år efter år levererat en bra avkastning kan i en indexjämförelse framställas som en dålig fond. Samtidigt som en fond som slagit sitt index men haft en negativ absolutavkastning framställs som en bra fond, förklarar Bäckman.

Läste om texten flera gånger, och förstår fortfarande inte vad han menar. Är det meningen att man ska kunna skapa mening av dessa ordföljder? Låt oss titta närmare på vad han säger:

”index… en mycket liten del av avkastningen...”: vad är det för avkastning som spelar roll dårå? Menar han att det är:rating, avgifter, absolutavkastning, riskjusterad avkastning och den service som kunderna får.”?

Låt oss titta på det då.

”rating”: säger i princip att fonden presterat bra senaste tiden. Vilket säger väldigt lite om hur det kommer gå framöver.

”avgifter”: mycket viktigt. Att hålla dem nere. Och det racet förlorar ni, Swedbank!

”absolutavkastning”: förlorarens ständiga argument. ”vi gick inte lika bra som index, men du fick ändå en positiv avkastning på 10%”… Men allvarligt, är du fortfarande glad över tian du fick om jag säger att du kunde fått tjugo spänn i avkastning per investerad hundralapp om du bara följt index genom att låta datorn köpa aktier (dessutom till minimal kostnad)?

”riskjusterad avkastning”: helt rätt, avkastning som inte ställs i förhållande till den risk du tagit för att uppnå den, är som att jämföra äpplen med fikonkärnor. men menar han att de är bättre på att redovisa detta, eller?

Och ja, en fond som gått minus fem procent (negativ absolutavkastning) ÄR bra om relevant jämförelseindex gick ned tio procent. Och en fond som gått plus år efter år, men MINDRE plus än index, ÄR en dålig fond, Pär! Precis som jorden är rund, och grisar inte kan flyga detta århundrade heller.

Nu skulle jag kunna ge mig på hans argument att de höga avgifterna inte minst motiveras av att kunderna också får så fin service på alla deras bankkontor. Men känner att man inte ska slå på de som redan ligger. Så vi kan väl bara konstatera att om du tycker det är värt tiotusentals kronor att få en fin broschyr på ett Swedbank-kontor i Bromölla, så varsågod och betala en förvaltningsavgift på 1,7%!

Men, säger du, är det inte Swedbank Robur som av DI/Morningstar just blev utsedda till ”Årets stjärnförvaltare”? Jo, och det är de inte sena med att skryta om i helsidesannonser som gör anspråk på att det är alla deras fonder som är ”bra”. Men det stämmer inte, de som belönats är de vars förvaltare anses ha personligen bidragit till det goda resultatet. Men hur många av Swedbank Roburs fonder är det som presterat sämre än index, och som verkligen inte förtjänar nån klapp på axeln? Att de gick sämre, beror det på att de fonderna haft inkompetenta förvaltare? Eller bara på otur? I såna fall, kan de framgångsrika fonderna också bara vara ett exempel på motsatsen – nämligen ”tur”? Det skulle jag vilja höra Pär Bäckman resonera om istället för att kasta dimridåer för att dölja kritiken mot indexfusket och bristen på koppling mellan avgifter och avkastning.

Read Full Post »

Enligt Skandiamäklarnas senaste upplaga av enkäten Mäklarforum är balkongen en vinnare. Av de 145 mäklarna som deltog i enkäten svarar flest att balkong är största prishöjaren.

balkong.jpg

Stockholmsmäklarna tillskriver balkongen ett snittvärde av 196 000 kr. Därmed säkrar den förstaplatsen framför nytt kök och högt i tak som också tog sig upp på medaljplats.

oppenspis.jpg

En öppen spis är heller aldrig fel. Den kommer på fjärde plats i prishöjarligan, framför garageplats i huset, max 5 min till kommunikationer, och gångavstånd till hav/sjö som ligger en bra bit före bastun som verkar hopplöst efter, på sista plats (utom i Norrland).

kok2.jpg

Homestylat och nytt kök (i nyproducerad bostad). Dubbelt värdefullt enligt enkäten.

De senaste årens homestyling-trend får stöd av mäklarna. En tredjedel tror det höjer priset med 5-10 procent, ytterligare 28 procent menar att det kan höja priset med 10-15 procent eller mer. Få svarar att det har liten betydelse för slutpriset.

Let´s homestage the party like it´s 2006…

Read Full Post »

AMF Pension har beställt en rapport som gör anspråk på att vara en sammanställning av vad forskningen säger om sambandet mellan fonders avgifter och avkastning. Dessutom tittar den på frågan om aktiv förvaltning lönar sig eller ej. Ekonomie doktor Stefan Engström på Agenta, som gjort sammanställningen, drar slutsatsen att:

Den akademiska litteraturen är splittrad i frågan om huruvida aktiv förvaltning tillför värde. Majoriteten av forskningen avser den amerikanska marknaden där resultaten tenderar att visa att fondförvaltare i genomsnitt inte överträffar index. Det negativa resultatet förklaras till stor del av kostnader och avgifter. Nyare studier avseende andra marknader i Europa, däribland Sverige, visar på ett bättre förvaltningsresultat för fonderna än de amerikanska resultaten. Även forskning som rör förvaltningsaktivitet, både den amerikanska och svenska, ger stöd för värdet av aktiva förvaltare. Forskningen är visserligen begränsad vad gäller sambandet mellan förvaltningsresultat och förvaltningsavgift, men de resultat som finns indikerar att fonder med låga avgifter tenderar att leverera bättre avkastning än fonder med högre avgifter. Slutsatsen av forskningen blir därför att investerare bör leta efter aktiva förvaltare som även håller nere avgifterna, genom att exempelvis minimera distributionsavgiften.”

Slutsatser som AMF pension gärna skriver under på, då det väl passar in i deras marknadskommunikation.

(Stefan Engströms egen avhandling handlade bland annat om nyttan med aktiv förvaltning.)

Read Full Post »

807ny.jpg

En fabriksny minibuss till familjen – helt hål i huvet?

”Man är ju dum i huvet om man köper fabriksny bil”. ”Värdeminskningen de första åren är ju så stor, så det är som att slänga pengar i sjön”. ”Bara du rullar utanför bilhallen har du bränt flera tiotusentals kronor”. Så tänkte jag.

Så vi åkte och kollade på en begbil istället.

807.jpg

Alltid bäst att köpa en begagnad av hederlige Harry?

Efter lite prutning verkade det vara ok pris (160) för en Peugeot 807 04:a som bara gått 2900 mil. Men när jag började räkna så framstod begagnatvalet inte som så självklart trots allt. För den nya var rabatterad 20 tusen (från 255), och så fick jag nya vinterdäck och bagagerumsmatta på köpet. När jag matade in alla uppgifter på Konsumentverkets hemsida, så blir milkostnaden (genomsnittet uträknat utifrån förväntad tid för ägande) ändå densamma för den begagnade som för den nya (exkl kapitalkostnad, dryga hundringen i ränta). Det beror på att jag beräknade behålla den begagnade i tre år, så att jag säljer den när den är sju år gammal. Precis som med den nya, som jag använde sju års ”avskrivningstid” för. Och då motsvaras ungefär den höga värdeminskningen i början av mindre kostnader för service/underhåll och försäkring. Sen finns det en residualpost som inte går att ”räkna hem” på sådant sätt.

Och de cirka tio tusen som det handlar om i mitt räkneexempel, kan jag bara uppfatta som en ”försäkringspremie”. Visserligen kan valfriheten att själv få bestämma tillval kunna tillskrivas ett visst värde. Men räknat på standardbilen med standardfärg, och standardtillval, blir det ändå en dyrare historia att köpa helt nytt jämfört med en demobil som bara gått hundra mil. Så det man huvudsakligen betalar extra för är att få vara den första som äger bilen, och alltså den som sitter på informationsövertaget när man sen säljer den. Köper du begagnat finns ju alla förutsättningar för att bli lurad. Säljaren vet mycket mer än du om hur dålig bilen egentligen är. Du löper risken att köpa en ”citron” för att tala med nobelpristagares bilhandlarspråk. Du betalar en premie för att ”försäkra dig” mot risken att göra en dålig begbilaffär.

Sen kan man ju alltid råka ut för ett måndagsexemplar från fabriken. Men det är ett helt annat helvete, som jag hoppas slippa skriva om här.

Read Full Post »

Prostitutionsekonomi

Steven D Levitt (”Freakonomics”-killen) har upptäckt ett område han tycker är underutforskat av andra ekonomer. Alltså måste han bara dit och räkna lite på det… Den här gången handlar det om prostitution, och han inleder sin analys med att konstatera:

”Till skillnad från de flesta brott, bygger prostitution på marknader, och borde därför vara av särskilt intresse för ekonomer.”

Angående den studerade situationen i Chicago, menar han att det inte görs särskilt mycket för att förhindra prostitutionen:

”Det är större sannolikhet att en prostituerad har sex med en polis, än att bli arresterad av en.”

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 353 andra följare