Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2008

Fortum – försäkringsbolaget

fortum23.jpg

Nej, det är inte ett skämt! Så här marknadsför Energibolaget Fortum sin senaste tjänst:

”Låt oss på Fortum ta hand om din elfaktura när du behöver energi för att ta hand om dig själv. Vår unika försäkring Betalningsskydd kostar bara 34 kronor i månaden och innebär att om du blir sjukskriven längre än 30 dagar täcker försäkringen dina el- och elnätskostnader i upp till sex månader. Sjukförsäkring för din elräkning helt enkelt.”

Snarare sjuk försäkring. Allvarligt, om man har så knappa marginaler i sin privatekonomi (vilket ju många har! Ingen slump att den här typen av försäkring kommer ut på marknaden…) så borde det vara bättre att teckna en sjukförsäkring som täcker upp för inkomstbortfallet än att teckna massa olika (för dyra) småförsäkringar för att kunna betala olika räkningar.

Till exempel erbjuder ett stort försäkringsbolag via gruppförsäkring en sjukförsäkring som ger 700 k/månaden för en premie om 40 kr/ månad. Säg att ett ensamhushåll i lägenhet har en elräkning på 700 kr/månd, så går det break-even redan här i jämförelsen. Lägg därtill att sjukförsäkringen betalar ut upp till 36 månader, inte bara 6 som i Fortums fall, så framstår Fortums försäkring som två hål i huvet.

Med en elräkning på 700 kr/månad så krävs det att du blir sjuk i ett halvår åtminstone en gång var tionde år för att gå jämnt upp med premierna du betalat. Visst, har du ett stort dragigt hus som bara värms upp med elradiatorer så blir kalkylen bättre. Men ändå, har du små marginaler skaffa en sjukförsäkring istället!

Läs här tidigare inlägg om pbots-försäkring. Vad kommer härnäst? ”Jag-missade-bussen-och-kom-för-sent-till-viktigt möte på jobbet-och-riskerar-därför-gå-miste-om-löneförhöjning”-försäkring?

Vi försäkrar oss för mycket mot små (konkreta) risker som är hanterbara. Vi köper drulleförsäkring för mobiltelefonen. Vi försäkrar oss för lite mot stora (mer abstrakta) risker som kan ödeläga vår ekonomi. Vi tecknar inte lika lätt en livförsäkring.

Finns det nån därute som skulle kunna erbjuda en försäkring mot dåliga försäkringar? Betalar man för mycket i premie i förhållande till vad som är sannolikt att man kommer få ut som ersättning, så får man mellanskillnaden från försäkringsförsäkringsbolaget? Det borde väl kunna gå att räkna på det med?

Read Full Post »

svanberg.jpg

Spelar det någon roll egentligen om Carl-Henric Svanberg gör någon nytta för Ericsson? Det kanske är rationellt att ge honom mångmiljonbonus oavsett om han är en klåpare eller ett geni?

Bonusdebatten går ännu en rond efter SVT Agendas inslag om den obefintliga kopplingen mellan bonus och aktiekursens utveckling:

”Agenda har tagit del av den undersökning som Nordic Investor Services gjort och som visar att det bland de närmare 50 bolag som i princip alltid haft bonusprogram de senaste åtta åren har mer än varannat bolag gått sämre än konkurrenterna i samma bransch. Tittar man i stället på de drygt 50 börsbolag som i princip aldrig har haft bonusprogram har drygt 60 procent slagit sitt respektive branschindex.”

Samtidigt läser jag just kapitlet om chefsbonusar i Tim Harfords senaste pop-ekonomi-bok ”The logic of life”. Han försöker hitta ett rationellt sätt att motivera de höga bonusarna till börsbolagens vd:ar, och ger plats åt ”turnerings-teorin” (”Tournament-theory”) som jämför belöningssystemet med hur man korar en vinnare i en tennisturnering. Det handlar inte om att säga att Federer är bättre än Borg någonsin varit. För de har aldrig mötts i en match. Det handlar om att belöna den som klarat sig bäst relativt andra i samma tävling.

Ekonomerna bakom ”turnerings-teorin” menar att det är ointressant att fråga sig om vd förtjänar den stora bonusen. Det intressanta är vad hans belöning innnebär för de andra cheferna under henne, och de under det chefslagret etc. De högsta chefernas ersättning fungerar som en sporre för de lägre cheferna att ta sig upp på toppen. Och bara de lägre cheferna jobbar häcken av sig, så kanske högste chefens bonus lönar sig för aktieägarna. Även om vd bara ägnar dagarna åt att pilla sig i naveln och titta på Teveshop. Faktum är att de verkar ge vd´s arbetsinsats relativt liten betydelse, de ser henne mest som en galjonsfigur som inspirerar de andra att få det lika bra…

Harford skriver även om en förklaring till varför bonusarna är så astronomiskt höga. Det beror på att de som kan få dessa resultatbaserade bonusar egentligen kan göra väldigt lite för att påverka företagets resultat! Om du bara kan påverka resultatet till 5%, och 95% beror på konjunktur, valutakurs, väder och tur, hur motiverad är du då att jobba riktigt hårt för att förbättra resultatet? Inte tillräckligt om bonusen är låg. Men är den galet stor, kan det vara värt besväret. Om jag sa till dig att du kan öka chansen att vinna högsta vinsten på Lotto med 5% om du bara jobbar fyra timmar mer om dan, skulle du säkert göra det. Men om det du kunde vinna bara är värt en tröstvinst, så går du nog hem från jobbet i tid som vanligt…

Read Full Post »

Logiska lockpriser

Apropå den heta debatten om budgivning på bostäder, har Hans Lind och Rosane Hungria Gunnelin på KTH i samarbete med Mäklarsamfundet studerat ”lockpriserna” på bostäder. I ”Utgångspris och slutpris: En studie av ”lockpriser” vid försäljning av bostadsrätter” börjar de med att titta på hur stor skillnaden varit mellan utgångspris och slutpris på lägenheter i Stockholm respektive Västerås. Och kommit fram till följande:

  • Utgångs- och slutpris skiljde sig åt drygt 30 procent 2007. När marknaden satte sig i november, var skillnaden dock nere i 10 procent.
  • I Västerås har den lugnare marknaden inte förändrat sig så mycket. Där har skillnaden legat still på uppåt 10%.
  • ”Lockpriser” beror på att det är en spelteoretiskt situation, där det inte är rationellt att höja utgångspriset i uppåtgående marknad. Det är ingen medveten lurighet från mäklarnas sida…
  • ”Lockpriset” bedöms varit större på större lägenheter (30-40%) än vad gapet skulle varit för mindre (20-30%).
  • På Östermalm i Stockholm var skillnaden mellan utgångs- ocvh slutpris mindre än i övriga innerstan. Vill man som spekulant att det ska se ut att kosta mera att bo på Östermalm?
  • ”Lockpriser” blev mindre vanligt efter dippen hösten 2007. Fast pris blev vanligare, vilket också är rationellt i vikande marknad.
  • Andra studier (Wilhelmsson, 2008: Clauretie och Thistle, 2007) visar att köpare som tidigare varit med i flera budgivningar tenderar att betala ett lite högre pris.

Mer ingående om ”lockprisernas” utveckling, resonerar man i studien om att de uppkom av sig självt i en stigande marknad utan någon medveten strategi att lura folk:

”Vi kan se detta som att de begärda priserna inte följer med i marknadsprisernas svängningar”
(den mäklare som skulle följa med, tar en risk att de andra inte gör det, och riskerar därmed att skicka fel prissignal till marknaden)

”Ur marknadens synvinkel kunde det vara klargörande om utgångspriserna höjdes direkt när marknaden givk upp, med detta är en farlig strategi för den enskilde mäklaren. Mäklarna kan alltså förväntas ”lagga” marknaden och det blir också så att utgångspriserna svänger mindre än slutpriserna.”

Om budgivningen som ett medel att avslöja vad ”marknaden vet” (anser om priset), och i vilka lägen man vill få fram den informationen:

”Auktionen sprider information om att andra verkar vara beredda att betala relativt mycket och då reviderar man sina max-bud uppåt. Vid en nedåtgående marknad kan det på motsvarande sätt bli nedåtgående spiraler med prisförväntningar. Ett objekt kommer ut men ingen vill börja bjuda för man är osäker på hur mycket priset fallit… Budgivningen riskerar att stanna av. I detta läge kan det vara rationellt att gå ut med ett fast pris. Processen avslöjar då inget om andras betalningsvilja och den som väntar med att slå till riskerar att inte få objektet.”

Fast pris mest lönsamt i början:

”Särskilt om det finns aktörer på marknaden som inte insett att marknaden är på väg nedåt – eller helt enkelt är trötta på budgivning och vant sig vid relativt höga priser – kan det gå att få ett relativt sett högre pris genom att gå ut med ett fast pris på en nivå som bara är lite lägre än de priser som noterades på toppen av konjunkturen.”

Ska man anta att fast pris är grejen i övergångsfaser, och sen när man lagt sig på en ny etablerade lägre nivå kommer ”lockpriserna” åter, så fort marknaden tar fart igen?

Nu är det ju ännu osäkert vartåt marknaden tar vägen. Det verkar ju som att november-december var dystra månader för säljarna, men att det nu är lite mer fart igen. Men visst har det blivit vanligare med olika varianter på ”fast pris” i annonserna? Dock ska Mäklarsamfundet ha gått ut med rekommendation till sina mäklare att undvika det. För vad gör man när det kommer en köpare som vill ”bjuda över” det fasta priset? Ska mäklaren säga till säljaren att den ska nöja sig med mindre än den kan få, bara för att rädda mäklarens rykte? Mäklaren kan hamna i en svår sits om hon lovar att ett ”fast” pris verkligen ska vara ”fast”!

Read Full Post »

En äkta gräddfil

lexus6.jpg

En annorlunda variant på trängselskatter och vanliga vägtullar föreslås i Storbrittanien: en särskild fil för de som är beredda att betala för att få köra fortare än de som riskerar fastna i kö. Times Online skriver här om förslaget som återges av E24 med kommentar från Vägverket. Oklart dock om det verkligen är så att den ordinarie hastigheten skall få vara högre för betalande (konstigt ur trafiksäkerhetssynpunkt!), eller om det bara gäller vid köer. Grundtanken är i alla fall densamma som den man praktiserar på sina håll i USA: en fil för betalande som vet att de kommer fram i tid, samtidigt som det är gratis att sitta fast i kö…

”Lexus lanes” kallar kritikerna det. Det är ju verkligen fråga om att ”betala sig förbi kön”. Som att införa valfri trängselskatt med garanterat köfritt för de som betalar.  Till skillnad från vår stockholmska trängselskatt för alla,  som dock inte garanterar att man kommer fram i tid.

Det är ju visserligen rationellt att låta bilister göra sina egna prioriteringar mellan tid och pengar. Men frågan är vad som är bäst för miljön? Det borde väl vara ett trafikflöde som motsvarar effektivaste utnyttjande av bilmotorerna. Är inte det att alla kör ungefär lika snabbt? Inte att vissa dundrar på, medan andra sitter nästan still?

Är ”Lexus lanes” kanske bara ett sätt att slippa kontroversen med att införa vägtull/trängselskatt för alla? Lite intressant då att det i de anglosaxiska länderna verkar mer PK att välja detta alternativ med gräddfil framför jämna plågor för alla…

Read Full Post »

Äkta vara vinner

sibel.jpg

Okej, det har inget med ekonomi att göra. Inte så jag kan se det just nu i alla fall… Men det är äktheten som vinner i Melodifestivalen 2008.

Sibel (bilden) vann över mer erfarna E-type och Poodles, en äkta underdog vinner. Dubbelsemlan Andreas och Carola som inte hade ens två grader värme för varandra i duetten, framstod som översmart genomtänkt kombo uttänkt av deras manager, i jämförelse med Nordman som är ”äkta vara”. Plastgruppen Caracola förlorade mot Ola som i jämförelse med de färgglada tjejerna framstod som äkta… Sussie Tapper med sin bakgrund och lågmälda profil är mer äkta än Céline Dion-Thérèse.

Att det sen är Sibel som vinner över Ola i semi beror på äktheten. Sussie och Nordman lika äkta, men Nordmans folklighet vann över Sussies värme.

2008 är på riktigt. Äkta vara är inne. Kanske är det så man börjar tänka när högkonjunkturen är över och ytan känns ute?

Read Full Post »

Rationell kriminell

Brott lönar sig. I vissa fall. Felparkering till exempel. Eller hur ska man annars förklara uppkomsten av sådant som ”Pbotförsäkring”?

pbotforsakring2.jpg

Nobelpristagaren Gary Becker inledde sitt arbete med att studera rationaliteten bakom kriminaliteten, just genom att komma på sig själv med att skita i att betala parkeringen, för att han bedömde risken att få böter som så liten att det lönade sig att fulparkera. Om en p-bot är på 500 kronor, och det kostar 25 kronor att stå parkerad, då lönar det sig att fuska om risken att bli påkommen är mindre än 5%. Vad är sannolikheten att en p-vakt kommer förbi här under kommande två timmarna? Tja, hur många p-vakter finns det, hur stort område har de att patrullera? Osv. Även om vi inte gör denna kalkyl, så har många en känsla för det. Rätt eller fel. Men det viktiga är vad folk tror. Så tror vi att vi kommer bötfällas, så betalar vi. Annars är det rationellt att fuska.

Att det sen finns något som heter moral, är en helt annan sak.

Read Full Post »

Glöm allt du lärt dig om att det gäller att nå ut till inflytelserika early-adopters, som påstås påverka så många andra runt omkring sig. Malcolm Gladwell har fel i ”The Tipping Point”!

Duncan Watts går ut hårt, när han argumenterar för massmarknadsföringens återkomst. Han har studerat hur information flödar genom mänskliga nätverk, bland annat genom att programmera olika datamodeller som simulerat hur rykten sprids och hur ”word of mouth” tar sig fram genom bekantskapskretsen.  Han jobbar idag på Yahoo´s forskningsavdelning och tittar på hur man kan effektivisera annonseringen.

I den här Fast Company-intervjun avrättar han den senaste tidens dogm inom marknadsföring: att man ska satsa kronorna på att påverka den inflytelsrika eliten eftersom man då efter ett tag skulle nå massan på köpet. Tänk Hush Puppies-exemplet i Gladwells ”Tipping Point”.  Men Watts menar att vilken vanlig Svensson som helst kan starta en stor trend. Det handlar bara om att massan ska vara redo för det. Likt en skogsbrand, så handlar det om att marken ska vara snustorr. Vem som råkar slänga en glödande fimp på marken är ointressant.

Slumpen avgör så mycket mer än vi tror, menar han. Motvalls och logiskt övertygande argumentation. Om sen hans experiment med datamodellerna stämmer, kan bara han veta.

Read Full Post »

« Newer Posts

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 037 andra följare