Gratis är gott när man kan sälja det dyrt

Vad är definitionen av ironi?

Att Chris ”Long Tail” Andersson tar bra betalt för att hålla ”föreläsningar” om gratiskulturen på nätet. Det kostade nyligen typ 1700 kr att få höra honom på ett seminarium i Sverige, göra reklam för sin nya bok ”Free”. Nu avslöjas det dessutom att han skamlöst copypastat delar av den direkt ur Wikipedia. Snacka om att leva som man lär! Snacka om att gratis är lönsamt, i alla fall för den som vet hur man kan ta betalt för andras fria innehåll…

Vem vågar spela med öppna kort?

SEB har tagit ett steg mot större transparens, och ökade möjligheter för kunderna att vet ahur mycket banken tjänar på deras bolån. Numer så publicerar nämligen SEB sina upplåningskostnader för kunderna. Eftersom jag inte är kund har jag inte kunnat se hur det ser ut, men initiativet låter lovande. Bäst förberedd för en förhandling med olika banker är man ju om man vet vad banken köper in pengarna till för kostnad. Om man t ex vet att SEB kan låna upp pengarna billigare än Swedbank, och man ändå fått ett bättre erbjudande från Swedbank, kan man ju pressa SEB med att ”ni har verkligen råd att ge mig ett bättre bud än Swedbank!”.

Vilka banker följer efter?

”Med normal ränta faller bopriserna ned 20 procent”

Statens Bostadskreditnämnd räknar med jämna mellanrum på oliak scenarior för utvecklingen på bostadsmarknaden. I sin senaste rapport från i maj, så spår de att förr eller senare så kommer bopriserna falla. När räntan förr eller senare återgår till en normal nivå:

”Ett högt globalt sparande i Asien och i de oljeproducerande länderna i kombination med en underskattning av riskerna i den globala ekonomin har pressat ned realräntorna och riskpremierna på finansiella tillgångar. De räntor och riskpremier som vi kunde observera framförallt under åren 2003 till 2007 var inte långsiktigt hållbara utan de speglade de stora obalanserna i världsekonomin. Detta ledde fram till den härdsmälta som i fjol drabbade världsekonomin och det finansiella systemet. Den lågkonjunktur som blev följden har pressat ned nominella och reala räntor till mycket låga nivåer…


…Slutsatsen är att det finns gott om kapital att tillgå för hushållen. Aldrig tidigare har det varit så billigt att låna pengar som idag

…Långsiktigt talar BKN:s prismodell för lägre bostadspriser. Vid en jämförelse av bostadsprisernas utveckling med utvecklingen av hyrorna över tiden framstår bostadspriserna redan vid dagens räntenivå som höga. Vi har en bostadsmarknad som vilar på dagens låga realräntor. Vi kan säga att vi tack vare myndigheternas åtgärder inte har haft någon finansieringskris på den svenska bostadsmarknaden, men att vi har en latent bostadskris genom att bostadsmarknaden vilar på icke uthålligt låga bostadsräntor

…Till skillnad ifrån vad vi sett i andra länder så har bostadspriserna i Sverige ännu inte anpassats nedåt..


…Våra beräkningar på BKN säger att småhusmarknaden är cirka 5 procent övervärderad idag med dagens räntor. Skulle räntorna stiga så faller priserna mer. En återgång till normala räntenivåer på 5 till 6 procent skulle i princip medföra reala småhusprisfall på omkring 20 procent…

Vi kan inte utesluta boräntor på 7 till 8 procent. Räntor på sådana nivåer skulle eventuellt sänka bostadsmarknaden som idag hålls uppe av de mycket låga räntorna och en stark utlåningstillväxt från bankerna…

Så kan ett resonemang se ut om varför bopriserna borde ned.

Om räntan hinner höjas (Riksbanken är framåtblickande) kraftigt samtidigt som arbetslösheten fortsätter stiga (efter att konjunkturen nått botten dröjer det minst ett år innan det ljusnar på arbetsmarknaden igen) så kan BKN bli sannspådd.

Svårt att göra det rätta

Jeremy Grantham låter som en grinig gammal gubbe när han talar med SmartMoney om varför han fick rätt om den stundande krisen och varför han försöker gå mot strömmen när de flesta andra köper aktier när priserna går upp:

”It´s like buiyng sweaters when they are on antisale. Special offer: 30 percent more.”

Men det är med mer uppgivenhet än bitterhet han suckar att det inte är någon som brukar vilja lyssna på hans råd. Han förvaltar pengar åt pensionsfonder, organisationer och andra med mycket pengar som måste växa. Men när han rekommenderade att lämna aktier (inför att bubblan sprack) var det ingen som vågade gå mot strömmen och omsätta råden i handling:

”Every quarter, we do our best to tell our clients the truth. We were comfortable with telling our clients there was a major bubble in every asset class, everywhere. Then they go to investment committees and decide what to do with their money. They don’t want to do anything that looks eccentric and costs them their jobs. It’s a miracle that any of our advice perks up the pipeline.”

Vi borde lyssna mera på grininga gamla gubbar.

Spararens vanligaste fel

De vanligaste felen som sparare gör, enligt unge Harvard-professorn David Laibson:

  • Vi jagar gårdagens avkastning och rusar därför till samma marknader (de som gick bra igår).
  • Tunnelseende gör att vi lägger för stor vikt vid vad som hänt de senaste åren.
  • Vi ogillar risk.

Så lade han i alla fall det vid ett seminarium i Stockholm nyligen, enligt Dagens Industri.

Här kan man läsa hur Laibson med kollegor förklarar varför vi faller i fällan att betala för höga avgifter vid fondsparande. Ekonomisk psykologi är ett av hans områden. Här fler intressanta artiklar av Laibson.

Skuldsatt islänning river sitt hus i protest

Mycket kan sägas om Islands öde i Finanskrisens spår. Men detta nyhetsinslag säger ändå mer än alla ord om hur desperat och sorgligt läget blivit för många islänningar. Man kan rapportera hur mycket som helst om Finanskrisen i form av siffror som är större än nånsin, värre än ”30-talskrisen” osv. Men precis som ingenting fångar djupet av 30-talskrisen bättre än bilden av hungrande arbetslösa i kö till soppköket, så fångar dessa 44 sekunder Finanskrisens sorg på Island bättre än någon rapport jag tidigare sett. Synd bara att inslaget är så kort. En och annan följdfråga till mannen som river sitt drömhus dyker ju upp…

Det du handlar sällan handlar du dyrt

Forskningen visar att de flesta varor vi plockar på oss har vi ingen känsla för vad de “borde” kosta. Det gäller särskilt sådant vi handlar mer sällan. Ikväll upplevde jag ett bra exempel på det på ICA Brommaplan. Skulle ha pinjenötter till peston. Det visade sig att de har tre olika märken utplacerade på tre olika ställen i affären. Man kan välja samma mängd pinjenötter för 19,90, 34,90 eller 39,90. Jag är ingen expert på pinjenötter, men tvivlar på att kvaliteten skiljer sig så mycket. Torde vara ett bra exempel på sällanköpsvara som man inte har koll på vad den borde kosta. Alltså kan butiken dra en rövare och prissätta den lite hur man vill. Olika dyrt beroende på var i butiken man kommer på att köpa den. Billigast var den vid kryddorna. Där letar man nog om det finns på inköpslistan. Och då kanske man har handlat pinjenötter förut, som jag brukar varje vecka för fredagspeston. Den typen av kund har säkert mer koll på prisläget, alltså bör den billiga stå där. Den dyraste stod vid grönsakerna, där man kanske plockar på sig den lite mer spontant och förmodligen då tillhör sällanköparna. Där kan den också vara dyrast.

Ska i sammanhanget ge en eloge till kassörskan som utifrån mina ingredienser frågade ”det ska bli pesto ikväll?”. Och då hade jag ändå inte handlat olja eller parmesan! Hon tipsade även om att det funkar bra att ersätta pinjenötter med billigare valnötter. Är det lika stor priskillnad på dem med?

Dagens siffra: en miljard för Ronaldo

En miljard kronor. Så mycket ska Real Madrid ha bjudit för att köpa över Christiano Ronaldo från Manchester United. I såna fall nytt rekord. I såna fall dags för bevakningen av elitfotboll att flytta från Sportnytt till A-ekonomi.

Pappalediga skriver böcker

Läste att Johan Norberg skrev sin senaste bok (den om Finanskrisen) under föräldraledigheten på café med sitt barn i knät. Min första tanke var: ”hur klarade han av att dricka latte samtidigt?” Min andra tanke: ”ojdå, kunde han fixa att skriva en bok om Finanskrisen på fiket med bebisen skrikandes i famnen, så har jag ingen ursäkt att inte klämma ur mig minst några blogginlägg om dan under min föräldraledighet.”

Men nu trappas prestationsångesten upp av David Lagercrantz, som också har ett bokprojekt på gång under föräldraledigheten. Läser om honom i senaste numret av Sköna Hem:

”…som jag minns det fick jag inte mycket gjort under förra pappaledigheten, och när jag inte kan skriva bra knackar dysterheten ofelbart på dörren. Jag har bestämt mig för att ordna en liten lekpark under skrivbordet åt Hjalmar. Några goda rader om dagen och det blir lättare att vara en god far.”

Om någon kommer och ifrågasätter att jag inte leker mera med Hanna istället för att skriva, skall jag bara svara:

”Några goda rader om dagen och det blir lättare att vara en god far!”

Fast nu är det nog ändå dags att ge henne lite mat…

Blocketmiljonärens recept för framgång på nätet

Pierre Siri, som var med och utvecklade Blocket och idag är en rik man efter att ha sålt av sina andelar i bolaget, startar ny sajt igen. Med John Pohlman som affischpojke drar han igång vädersajten klart.se. Han har redan lanserat den i Spanien, där han bor. Men varför skulle en vädersajt lyckas bli en hit när det redan finns gratis väder på smhi samt i stort sett varenda mediesajt i Sverige?

Tja, enligt Siri är det enkelt. Till DI säger han så här om vad som krävs för framgång på nätet:

”Det fanns annonser på nätet innan jag köpte in mig i Blocket också. Allt handlar om utförande och om att erbjuda en enkel och tydlig tjänst.”

Kan det vara så enkelt?

Play Rapport är en succé. Det är enkelt (till skillnad från t ex nyhetskanalen.se)

Twitter är en succé. Det är enkelt.

SMS är tidernas succé. Det är enkelt.

Text-tv är alltjämt en succé. Det är enkelt

Få se, kan vi hitta något exempel på motsatsen?

Ja, Aftonbladet.se har alltid varit rörig, grötig, och jobbig att scrolla sig igenom. Tycker jag i alla fall. Men i och för sig, den är ju rätt så enkel.

Det finns nog fler, och bättre exempel på att man kan lyckas trots brist på enkelhet. Men den där Siri har nog ändå rätt när han lyfter fram enkelheten i sajten och dess användarvänlighet, som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Sen vill man ju gärna se en bra affärsmodell i grunden. Det skadar ju inte att tjäna pengar också. Har Klart.se tänkt att klara sig på annonsering?

Det verkar så:

”Strategin är att vi först bygger varumärket och skapar trafik, sedan fyller vi på med annonser”, säger Siri till DI.