Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2009

Nu har vi facit. ”Bergmanfaktorn” blev ett påslag på ungefär 600 procent.
Så mycket dyrare kan man säga att de ordinära sakerna i hans bohag blev - jämfört med vad de annars skulle kostat – när de auktionerades ut på Bukowskis.
Jag grundar detta på att hans Lilla Åland-stolar gick för 16000 jämfört med vad som vore rimligt om de auktionerats ut utan denna proveniens. En helt vanlig svenssons gamla Lilla Åland behöver man inte ge mer än en tusing för. Men så är det ju en särdeles berömd stjärt som suttit på just dessa…

bergmanslillaaland

Read Full Post »

”Ingen bostadsbubbla”

Vice Riksbankschef Lars Nyberg säger i DI-intervju att han inte tycker att dagens bostadspriser utgör någon bostadsbubbla:
 
”I grunden tror jag att vår bostadsprisutveckling kan förklaras av fundamentala faktorer”
 
Samma morgon sänder jag i A-ekonomi ut ett inslag om att ”Experter varnar för att vi är på väg mot en bostadsbubbla” (vi berättar om hur utlåningen ökar, och Cecilia Hermansson på Swedbank höjer ett varnande finger). Jag skriver ett telegram på Nybergs uttalande, som en pendang till inslaget. Det finns en stor poäng med att visa på att åsikterna går isär, vilket de ju verkligen gör nu.
 
Tyvärr får Nyberg inte i artikeln möjlighet att utveckla sitt resonemang och förklara varför han inte oroas för bobubbla i dagsläget. Jag mailar honom därför och frågar hur han tänker. Här i sammanfattning, de ”fundamentala faktorerna” som han menar förklarar de höga bostadspriserna:

  • De reala disponibla inkomsterna har stigit under senaste året – för dem som har arbete.
  • Sedan har ju räntorna fallit, så hushållen har mer pengar i plånboken.
  • Inflyttningen till storstäderna och byggandet som släpat efter, inte minst i Stockholm. Byggandet tog i stort sett stopp efter krisen i början av 1990-talet, delvis till följd av att bostadssubventionerna försvann. Sedan byggdes det väldigt lite under hela 90-talet. Stockholms innerstad blir inte större, och när alla vill bo där stiger priserna. I Malmö har man pressen från Danmark, där ju bostadspriserna varit ännu högre.

Sedan så lägger Nyberg till att ”börsuppgången och de goda inkomsterna har gjort att hushållen kanske tappat perspektivet lite, särskilt i storstäderna”. Men med den arbetslöshet vi ser framför oss tycker han dock det är ”det svårt att se att huspriserna skulle explodera under den närmaste tiden”.
 
Riksbankens officiella bedömning, såsom den uttrycks i den senaste stabilitetsrapporten, är möjligen något mer pessimistisk vad gäller framtiden för bopriserna. Där spår man att ett fall i priserna ändå kommer till slut:
 
” Den spirande optimismen till trots bedömer Riksbanken att bostadspriserna på sikt kommer att falla. Det beror på att den starkt negativa trenden på arbetsmarknaden på sikt kommer att överväga den nuvarande optimismen i spåren av de låga räntorna.”
 
Samtidigt så tar man det låga bostadsbyggandet som argument för varför det inte är något rejält ras att vänta här i Sverige (till skillnad från hur det varit i t ex Spanien):
 
”Det är dock troligt att huspriserna faller något mindre i Sverige än i en del andra länder. Det finns fl era faktorer som talar för det. För det första har nybyggnationen i Sverige sedan början av 1990-talet legat
på en mycket lägre nivå än i andra länder”

 

bostadsinvesteringar

paborjadebostader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”För det andra råder det bostadsbrist i cirka hälften av landets kommuner.”

 Ytterligare ett argumentet för ett ”golv” för de svenska bopriserna, anses vara att vi här har så få inslag av spekulation i privatbostaden:
 
”För det tredje köper svenska hushåll sina bostäder för att bo i, inte för att hyra ut. I Storbritannien och på Irland, där huspriserna nu faller kraftigt, har det däremot funnits en stor marknad för så kallad buy-to-let. Det innebär att ett hus eller en lägenhet kan köpas för att hyras ut i andra hand, vilket har gett bostadsmarknaden ett spekulativt inslag som i stort sett inte finns i Sverige.”
 
Det är Riksbankens bedömning i alla fall.
 
Företrädare för fastighetsmäklarna brukar lyfta fram det låga bostadsbyggandet när de vill gjuta mot i marknaden och få oss att tro att ”på lång sikt kommer det bara stiga” (underförstått, som det ”alltid gjort”, dvs sedan 97).
 
De värsta pessimisterna brukar säga att ”dagens priser har för länge sedan tappat greppet om verkligheten, svenskarna har inte blivit så mycket rikare som priserna stigit, alltså bör priserna falla tillbaka till en nivå som är förenlig med BNP-utvecklingen” (och därmed spår de prisfall på 30-40 procent).

Långt ifrån alarmistisk – men uppenbart oroad – finansminister Anders Borg tillhör de som tror att vi kan få en bostadsbubbla framöver med krasch vid nästa lågkonjunktur, om dagens prisutveckling inte bromsas i tid.
 
Varsågod, tro på vem du vill! Jag vete fan längre, vad man ska tro…

Read Full Post »

Microsoft gör en Anka

Vad är korkat på riktigt och vad är så korkat att man inte bör tro att det är sant?

Svårt att säga om Microsofts instruktionsvideo för alla som vill hålla en ”launch-party” för Windows 7. Den är för sjukt kul för att vara på riktigt. Kan Microsoft verkligen på allvar ha åstadskommit humor på sådan hög nivå? Är det inte en sketch i Saturday Night Live vi ser? Eller är det ett supersmart drag att medvetet dra på med maximal kalkonfaktor för att filmen ska spridas viralt på nätet, och därmed även budskapet att Windows 7 är på väg? I sådana fall är nog filmen bara avsedd för den europeiska målgruppen, som tror att det verkligen kan gå till så här i USA. Bara här tänker man ”dumma amerikaner kan verkligen vara så töntiga att de helt gratis ställer upp på att marknadsföra Microsofts produkter bland sina vänner och tycker att de är häftiga när de gör det. Only in America…”, bara här kan man tro att filmen är på riktigt och skratta åt den.

Eller så är detta verkligen på riktigt. Microsoft har ofrivilligt gjort en ”Anna Anka”. Skapat lyteskomik på högsta nivå…

Read Full Post »

Stormen Anka snart förbi

”Svenska Hollywoodfruar” ökade publiken med 400 000 till en miljon tittare till avsnitt två. Snacka om att pressen på Anna Anka gett utdelning… Snacka om att TV3 lyckats med nylanseringen av sin kanalprofil med payoffen ”Starka känslor. Starka karaktärer”…

Men hur länge håller fru Anka som upprivande lågtryck i tyckar-Sverige? Vi kommer i alla fall befinna oss i stormens öga på fredag när hon gästar Skavlan i SVT. De har verkligen veckans mest omtalade gäst. Bra bokning, det finns många bra frågor att ställa till henne…

Men på väg ut från jobbet idag hörde jag halva After Dark muttra något om att ”det är risigt att bjuda in en sån gäst till Skavlan”. Den svenska kultureliten verkar mobilisera mot henne. Lågtrycket är alltså snart förbi.

Read Full Post »

Förlåt mig!

Jag skäms. Imorse sa jag i teve att ”IKEA skärde ned 5000 personer”. Det hade inte blivit så mycket bättre om jag böjt rätt och sagt att Kamprad skar ned 5000 pers…

Det stod ”nedskärningar med 5000 personer” i mitt manus. Av någon idiotisk anledning bestämmer jag mig i sista sekund för att ändra det till att IKEA blir subjekt och böja verbet men ”…skärning” fastnar på näthinnan, kortslutning, och så säger jag fel.  Chefen föreslog löneavdrag som påföljd.

Jag ställer mig härmed vid svarta tavlan och hoppas få behålla mitt OB-tillägg för denna morgon:

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Jag vet att det heter ”skar ned”, jag skall inte säga fel igen.

Read Full Post »

I väntan på bostadsbubblan

Hemma igen efter första dagen på jobbet sen min härliga föräldraledighet tog slut. Kastas rakt in i ett morronpass där A-ekonomi – till skillnad från för ett halvår sedan - känns som att det handlar om framtiden. När jag jobbade senast var det mycket känslan av ”patienten lever, men läget är krtitiskt”. I morse hade vi två inslag på temat ”botten är nådd”. Det tog bara ett halvår. Har vi pustat ut för tidigt?

Finansminister Anders Borg gästade soffan och han yttryckte oro för nästa kris, som han tror kan utlösas av att en bostadsbubbla spricker här i Sverige, något som flera experter börjat varna för . Även Swedbanks vd Michael Wolf uttalade igår oro för den stigande utlåningen och risken för att vi håller på att bygga upp bostadsbubbla. Borg menar att om en 5-7 år, efter nästa högkonjunktur, då kan vi råka ha blåst upp våra bostadspriser till samma nivåer som utgjorde sprängningspunkten för t ex den spanska bostadsbubblan som sprack för något år sedan. Vi ligger efter Spanien, Irland och Storbrittanien tidsmässigt, men om vi inte gör något snart kommer vi också riskera hamna där de varit och vänt, menade Borg när jag haffade honom vid fika-automaten efter intervjun i tevesoffan. Jag ville höra om han hade några särskilda regleringar på gång för banksektorn med tanke på hans oro för en bostadsbubbla. Kanske krav på lägre belåningsgrad? Kanske införa krav på amortering hos kunderna? Kanske något som stramar upp kreditgivningen om bankerna inte klarar av att ”hålla på sig” själva?

-Nä du, om jag svarar på den frågan kommer du bara säga det i teve om en stund, så den frågan svarar jag inte på…

Även om de har något sådant kokande i grytorna på Finansdepartementet är det väl inte så troligt att det kommer före valet? Vem vill skaka om båten och riskera ordningen i onödan inför ett val? Stramare kreditgivningsregler för bankerna, skulle innebära mindre att röra sig med på budgivningarna, dämpade bopriser – möjligen vändpunkten som kan vara starten på en pyspunka med nedåtgående pristrend som följd, minskad privatekonomisk optimism, lägre konsumtion, och slutligen större arbetslöshet än vad som annars vore fallet. Vem vill riskera det i onödan inför ett val?

Nä, oron för en svensk bobubbla finns nog där, och planer finns nog på hur man ska iscensätta en pysningen av den innan den blivit så stor att den riskerar spricka våldsamt i ansiktet på svenska högbelånade hushåll. Men den politiska självbevarelsedriften är nog tillräckligt stor för att vi inte ska få höra talas om sådana regleringar det närmaste året i alla fall.

Read Full Post »

Ockerhumor i haikuformat

En Google-annons i min mail, som fick mig att haja till. Finn ett fel:

Låna till bästa räntan
Ingen årsavgift / upplägg.avgift! Utan endast effektiv årsränta 33.4%
www.JSMcapital.se

Om ”endast” 33,4% ränta är ”bästa räntan” vill jag inte erbjudas den vanliga…

Säga vad man vill om den här typen av ockerföretag, men humor har de i alla fall!

Read Full Post »

Allting som banken gör är ju för kundernas bästa, eller hur? Särskilt de riktigt stora bankerna de jobbar ju särskilt mycket för att kunderna ska tjäna så mycket som möjligt på kund-bank-förhållandet, så är det väl?

Swedbank, som är störst i Sverige på bolån, har den högsta 3-månadersräntan. SvD Näringsliv uppmärksammar detta. Jag har hela förmiddagen suttit och funderat på vad som ligger bakom bankens svar på frågan om varför de satsar på att vara dyrast:

”Vi har sagt att vi hela tiden ska ha en konkurrenskraftig ränta. Det innebär att vare sig ha den högsta eller lägsta räntan. Utan att vi ligger mitt i det där spannet. Dessutom är det vår bedömning att det är viktigt för kunderna nu att fundera på att ha en ränta på längre löptider, och för att uppmuntra kunderna att göra det ska vi ha konkurrenskraftiga erbjudanden på längre löptider, men inte nödvändigtvis de konkurrenskraftigaste villkoren på korta löptider. Vi tycker att alldeles för många kunder tar alldeles för stor risk genom att ligga på kort ränta”, säger Thomas Backteman på Swedbank.

Intressant…

Svaret betyder:

1. Vi har en ny definition på ”konkurrenskraftig”. Det betyder inte att man anpassar sig till konkurrenternas lägre priser, bara att man inte ska vara dyrast. Vilket man ju i och för sig råkar vara här på korta löptider.

2. Anledningen till att man medvetet ”prisar ut sig” på korta löptider är att man likt en förmyndare som vet bättre – alltjämt av omsorg om kunderna – vill styra deras beteende till det bättre. Som när staten har höga skatter på rökning, eller man begränsar tillgången till alkohol. Har Swedbank blivit finansvärldens motsvarighet till Folkhälsoinstitutet?

3. Banken tycker alltså inte – tvärtemot alla privatekonomer – att frågan om rörligt eller bundet är en mycket individuell fråga. Bundet är i princip alltid bäst över tid, om man har marginalerna att klara av enskilda räntetoppar. Men eftersom banken drar alla kunder över en ”bundet är säkrast”-kam, så torde det betyda att banken enbart har kunder med svag privatekonomi, alltså hög risk i lånestocken, och dålig lönsamhetspotential i kundunderlaget. Är det det man indirekt erkänner här? Man kanske ska tänka till två gånger innan man köper aktier i banken…

Nä. Självklart är det inte så illa som de slutsatser jag logiskt sett tvingas dra av uttalandet. Det är bara ett försök att bortförklara det faktum att banken tycker det är bättre med bundna kunder, som inte har friheten att förhandla om räntan var tredje månad ifall de ser att konkurrenterna har mer ”konkurrenskraftiga” boräntor. Det kan även handla om att just Swedbanks upplåningsstruktur gör att de har relativt sett dyrare upplåningskostnader på de kortare löptiderna.

Swedbanks retoriska försök till socialt ansvarstagande är en intressant variant av ”god dag yxskaft”, men nästa gång kan ni återgå till standardsvaret bankerna brukar ge när journalister frågar varför de inte har billigare boräntor: ”våra indikativa räntor är endast indikativa, vi välkomnar kunderna in till oss för en individuell förhandling med banken”…

Read Full Post »

Bukowskis auktionerar ut Ingmar Bergmans möbler och prylar den 28 september. En hel del snygga möbler, av mestadels stramt och stiligt snitt. Gubben hade smak för Carl Malmsten, kan man säga. Bergman hade tredubbla uppsättningar av vissa av den svenska designerklassikerns möbler.

Man kan för övrigt köpa på sig gulbaggar, riddarkors hit och dit och andra hedersbetygelser om man nu känner för det.

Och så hittade jag detta:

bergmanshorselskydd

Bergmans hörselskydd.

Hade han på sig dem när han röjde sly ute på Fårö? Eller tog han på sig dem när han inte ville störas på kvällen när det var dags för en sudoku?

Det är frågor som dessa, det kittlande med att en av världens mest berömda människor har haft dessa saker, och att tingen därmed delar hans historia, som gör de så mycket extra värdefulla. En Mercedes är inte bara en Mercedes om den stått ute i ett garage på Fårö.

Vem fan skulle annars buda på ett par gamla hörselskydd med utropspris 600-800 kr?

När man kan hitta dessa avancerade hörselskydd med ett fullstereo, aktivt hörselskydd för tvåvägskommunikation (bra om man är ute och jagar), för endast 500 kr på Blocket:

peltor

Jag ringer upp intendent Tom Österman på Bukowskis och frågar vad han tror att ”Bergmanpremien” kommer bli på dessa grejer.

-Omöjligt att säga, vi lämnar åt marknaden att avgöra det. Men om du tar dessa hörselkåpor som exempel, säg att du lägger in hörselskydden i en plexiglaskupa och kallar det konst, då har du ett utmärkt conversation piece där hemma. Vad får du betala för det om du går till ett galleri? Några tusen i alla fall…

Österman säger att han blivit nedmailad av personer som aldrig varit på auktion förut men är stora Bergman-fans som vill ha tips på hur de ska göra för att över huvudtaget komma över något som har varit i den Den Stores ägo.

Det utländska intresset har varit stort, framför allt från USA och Europa. Dock inte så mycket förfrågningar från Asien, enligt Charlotte Bergström, informationsansvarig på Bukowskis.

Så hur mycket kommer Bergmanfansen världen över att bjuda upp grejerna utöver vad de annars vore värda?

Låt mig gissa att  de ”billigaste” sakerna som t ex Ingmars fiaspel (utropspris 300-500 kr), blir de dyraste i slutändan.

bergmansfiaspel

I alla fall dyrast om man ser till vad ett vanligt fiaspel annars är värt på andrahandsmarknaden (20 spänn på en loppis?). Det är ju dessa grejer som de vanliga fansen – som kanske inte har råd med Bergmans Eams- fåtölj – kommer slåss om.

Kanske blir det som vanligt de mest skrymmande och minst ”klassiska” möblerna som blir mest prisvärda? Det ska bli mycket intressant att se i efterhand vad Bergman-premien landar på. Jag återkommer i frågan när auktionen är över. ”Big Mac”-index i detta fall kan vi ju låta vara dessa Lilla Åland-stolar:

bergmanslillaaland

Stolarnas utropspris 2000-2500 kr ligger i linje med vad de brukar kosta i vanliga fall, någonstans mellan 500 och 1500 kr st beroende på skick. Helt nya kan man få för 2300 kr styck.

Ska vi gissa vad de går för? 10 000?

Säkert mer. Man kommer ju aldrig kunna köpa exakt likadana Lilla Åland-stolar någon annan gång någonsin. Ty blott dessa Lilla Åland-stolar Bergmans egen sjärt mången gång besuttit.

Man ska nog inte underskatta Ingmar Bergman…

Read Full Post »

Förutsättningarna ändras fort på räntemarknaden. Nu på morgonen gick jag in på bankens hemsida och ser att deras utannonserade 3-månadersränta sjunkit med 0,14%-enheter och 1-års-räntan blivit 0,05%-enheter billigare.

Den förväntade snitträntan om jag har 3-månadersränta bygger jag på marknadens prognos om framtida styrränta speglad av RIBA-kontrakten:

riba0909

Med den prognosen som utgångspunkt räknar jag denna (förenklade) beräkning:

1,14%*6/12 + 1,39*3/12 + 1,89*3/12=1,39%

1,39% förväntar jag mig alltså betala i snitt under kommande året om jag ligger ”nästanrörligt” på 3-månader. Att jämföra med 1,43% som jag betalar för att binda på ett år. Jag skulle alltså betala lite mer för att binda, vilket är naturligt. Jag försäkrar då bort t ex risken att en Finanskris 2.0 skulle få räntemarknaden att gå bananas igen. Men sannolikheten för det eller något annat lika omvälvande är ju inte stor, så varför inte köra på 3-månaders ? Jo, det blir det till slut.

Lärdom: ränteerbjudande är färskvara. Imorgon kan det se annorlunda ut. Och i detta fallet kom sänkningen – som ju låg i korten – med några dagars fördröjning efter Riksbankens besked att de tror på fortsatt låg ränta. Det kan alltså löna sig att vänta in att bankerna anpassar sitt kunderbjudande till verkligheten på marknaden. De väntar ju gärna ut varandra för att se hur mycket andra banker hänger med nedåt när marknadsräntorna sjunker.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 037 andra följare