Vad vi kan lära oss av Gunde Svan

Jag har nog något att lära av Gunde Svan.

Förmågan att skärma av, att fokusera på uppgiften och bara vara närvarande i det man för stunden förutsatt sig.

”Vilken jordbävning?”, säger Gunde sju dagar efter skalvet när Expressen gör en rundringning bland kändisar för att fråga om de tänkt skänka pengar till offren.

Om Gunde åker till macken för att tanka, så låter han inte kvällstidningarnas budskap på förstasidan skapa brus i hjärnan. Han är där för att tanka 50 liter 95-oktanig, och då tankar han 50 liter 95-oktanig. Punkt. Om Gunde sätter på text-tv för att kolla hur det gått i Världscupen, så låter han inte förstasidans nyhetsrubriker störa hjärnan när han knappar in sidan för sportresultaten. När Gunde är intresserad av vilket väder det blir, knäpper han på Rapport exakt 19.55 för prognosen – han låter inget onödigt rubba hjärnans fullständiga fokus på uppgiften. Sådan målmedvetenhet krävs nog för att man ska vinna tävling efter tävling och bli skidlegend. En sådan målmedvetenhet gör visserligen också att man kan missa att det varit tidernas jordbävning på Haiti. Men den sortens målmedvetenhet gör också att man kan koppla av ordentligt.

Jag föreställer mig att om jag bara fick en bråkdel av hans förmåga att fokusera på en grej i taget, så skulle jag nog bli en lyckligare människa. Om det sedan sker till priset av att man missar att det varit jordbävning på Haiti, kan man ju alltid upptäcka det efter en vecka när någon berättar det för en. Och de 10 000 kr han nu skänker till en hjälporganisation är lika välkomna 7 dagar senare.

För dygnetruntuppkopplade människor – och särskilt de som jobbar med media - kan det framstå som smått sensationellt att Gunde missat Haiti i en veckas tid. Själv reagerade jag först så. Nu ska fundera på om det faktiskt finns något positivt jag kan lära av världens mest fokuserade man – Gunde Svan.

”Global market for fools”

Tidigare Nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz anklagar ekonomkollegor for krisen: ”Globaliseringen har öppnat upp en global marknad för dårar”, sager han till Bloomberg News (enligt denna rewrite hos di.se). Bland de fel som Stiglitz anser har upptäckts finns utgångspunkten att alla aktörer skulle agera rationellt. Vilket man dock inte behover vara Nobelpristagare for att inse. Men kanske maste man vara det for att fa andra att lyssna?