Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2010

Gott nytt vinterår!

Snön lindrar krocken. Snön sprider ljuset. Skidåkning runt knuten. Gott nytt vinterår!

Read Full Post »

EXTRA: Läs allt om dramatiken idag!

Såg löpsedeln från ögonvrån. De stora feta bokstäverna gav mig känslan av att något riktigt stort hade hänt. Färjekatastrof, terrorattentat eller liknande. Särskilt när det står ”EXTRA” högst upp.
En sekund senare ser jag vad det står:

”Extra” användes i början vid riktigt speciella tillfällen. ”Extra”-ordinära tillfällen som när man tryckte extraupplaga vid krigets slut och när första människan gått på månen. Nu är det ”Extra” var och varannan dag. Det enda extraordinära med denna löpsedel är väl att den inte var tänkt att se ut så från början. Fel i tryckeriet tvingar fram dessa reservlöpsedlar. Är det där dramatiken ligger i ”nattens nyhetsdrama”?

EXTRA EXTRA EXTRA!!!
Även imorgon kommer kvällstidningen ut som vanligt med senaste nytt om busvädret, Bonde söker Idol, och en nyhet om ballongmage som ny folksjukdom.

Read Full Post »

Är det krig nu?

Det första offret i krig är sanningen, sägs det. Det första offret vid terrorattentatet verkar vara ”nyanserad debatt”.

Medierna i P1 handlar om ”övervakningshysterin” (redaktionens eget ordval) som följer på bombdådet i Stockholm. Hela reportaget är vinklat på att det är konstigt att journalister ifrågasätter varför inte Säpo spanar mer på nätet, t ex ”skannar av Facebook”. Samtidigt lyfts Säpo fram som integritetens försvarare när Säpochefen ifrågasätter kritiken. Inslaget häpnar över den snabba omsvängningen från att journalistkåren för inte så länge sedan verkade kritisk mot FRA-lagen.

Medierna i P1 ifrågasätter varför journalister inte varit mer kritiska gentemot de som nu förespråkar mer avlyssning och övervakning. Det ironiska är att Medierna inte reflekterar över det faktum att hela deras inslag är supervinklat på temat ”skäms journalister för att ni svikit integriteten”. Ökad övervakning kan ju bara vara av ondo. Aldrig kan det på något sätt vara relevant att myndigheter skaffar sig bättre möjligheter att förebygga exempelvis terrordåd. Eller? Är det kanske så att verkligheten inte är svart eller vit. Kanske är den en enda gråskala. En nyans som Medierna dock lyckas hålla sig borta från när man i svart-vitt målar upp bilden av en journalistkår som förblindats av stundens rädsla för att sprängas i bitar mitt i julhandeln.

Hade man reflekterat över senaste veckans integritets/övervakningsdebatt, hade man kanske ifrågasatt Säpos påstående om att det vore omöjligt att ”skanna av Facebook”. Det kan ju inte vara omöjligt att åtminstone surfa in på profilerna för de 200 som de kartlagt som potentiella våldsmakare. Att enbart titta på de profiler som är öppna för allmänheten är ju knappast ett integritetsbrott. Lite mer nyanser i debatten, tack!

Det kan ju faktiskt vara så att Säpochefens snack om att det vare sig är möjligt eller önskvärt att ”kartlägga Facebook” bara är ett smart sätt att undslippa kritik för att man inte spanat så effektivt som man kunnat.

Därmed blev inslaget i Medierna ironiskt nog lika ensidigt som den bipolära världsbild man anklagar journalistkåren för att besitta.

Lika trött som jag blev på FRA-debattens ensidighet, lika trött blir jag nu när jag känner att det bara finns utrymme för en vinkel i frågan. Det är helt rätt att ena veckan anordna debatt i studion om ”övervakningssamhället och integriteten” bara för att andra veckan ifrågasätta om inte Säpo borde spana mera i sociala medier. Det är inte att ”svänga i frågan”, det är bara opartiskt ifrågasättande.

Apropå svart-vit världsbild. Den gångna veckan har lockat fram de mest extrema åsikter. Alltifrån Jan ”Sverige är som Tyskland på 30-talet” Guillou till Ulf ”pursvensken” Nilsson. Nyanserad debatt göre sig icke besvär. Svart eller vitt. Är du inte med mig så är du emot mig. Krigsretoriken gör nya toppnoteringar på åsiktsbörsen.

För övrigt rekommenderas avlyssning av Mediernas intervju med Expressen-krönikören Ulf Nilsson, som alltså menar att ”vi är i krig”. Notera hur ansvarig utgivare  i princip säger att ”vi skiter i vad karln skriver och står för, bara vi inte bryter mot lagen”. Samma tidning som på valdagen hade en skrynklig valsedel från SD på sin förstasida har inget problem med Ulf Nilssons senaste krönika. Expressen har den här veckan gett publicistisk schizofreni ett ansikte.

Read Full Post »

Efter Finanskrisen står det klart att finansbranschen har varit alltför lössläppt. Dags för stramare tyglar.

En striktare dresscode kanske är lösningen för att hålla sig på banan i framtiden?

Det verkar i alla fall schweiziska banken UBS tro. Den har lanserat ett dokument på 43 sidor som noggrant reglerar hur anställda får se ut.

Kan jag få jobb där?

-klippa sig minst var fjärde vecka. Check!

-inte färga håret. Check!

-inte låta naglarna bli längre än 1,5 mm. Check!

-knyta slipsknuten så att den passar till ansiksformen och kroppsformen. Öh…hur då?

-använda kalsonger som är lätta att tvätta och inte syns igenom kostymbrallan. Hm… oroa er inte, jag tvättar dem ofta.

UBS värjer sig mot kritik om att detta skulle vara fascistisk detaljreglering som suddar ut individens personlighet. Man håller inte heller med om att det är ytterligare ett exempel på att Schweiz är världens tråkigaste land. 

-Nä, det handlar bara om Schweizisk precision, säger UBS talesperson Jean-Raphael Fontannaz till Wall Street Journal.

Personligen välkomnar jag den här uppstramningen om det betyder att svenska näringslivs-representanter blir åtminstone lite influerade. Ett av råden handlar t ex om att inte ha för korta strumpor. Tänk vilken fröjd om man slapp se gris-skära hårfjuniga nakna ben sticka fram mellan byxan och de svarta skorna nästa gång man går på bolagsstämma och ser svenska direktörer lägga benen i kors? Då är i alla fall något vunnet.

Sen krävs det nog lite mer än en ny dresscode för att återvinna samhällets förtroende för finansmarknaden. Men det kommer väl en manual om det också så småningom?

Read Full Post »

Har Croneman skrivkramp?

Nu har väl Croneman drabbats av skrivkramp i DN? Maken till meningslös krönika har jag inte läst på länge. Normalt sett har han relevanta synpunkter, i vilket fall som helst alltid ett tydligt budskap. Den här gången undrar jag vad karln menar. Inte ens den Cronemanska bitterheten eller roliga syrligheter bjuds det på (även om ””Trodde du att detta kunde hända i Sverige?” Kan man låsa in den där sista frågan i något giftskåp och aldrig släppa ut den igen?!” är en snygg piruett).

Är det så konstigt att nyhetsdramaturgin är hyfsat förutsägbar vid sådana här händelser som tsunamis och terrorattentat? Att alla ställer samma frågor beror på att det finns ett antal grundläggande och därmed även uppenbara frågor som vill ha sitt svar. ”Varför” och ”kan det hända igen” kan inte omformuleras på så många olika sätt. Borde nyhetsmedia för variationens skull gjort en satir den här gången?

”Äh hörrni, terrorvinkeln är så uttjatad efter 11 september, den här gången gör vi ironi av det hela!”

Vad exakt är det som skulle varit annorlunda? Vad exakt är det för alternativa frågeställningar som skulle lyfts fram?

Kom gärna med förslag. Utveckla gärna kritiken. Förklara gärna vad det är för vinklar som glömts bort.

Och ja, jag tycker det är intressant att höra hur andra människor reagerar på dådet. Det är bara människor som är så upplysta att de endast läser New York Times som står över att bry sig om vad ”vanligt folk på gatan har att säga om saken”…

 

Read Full Post »

Vågar inte öppna posten

Usch, nu har den kommit – elräkningen för senaste månaden. Vågar inte öppna och läsa vad som står på sista raden. Enda trösten just idag är väl att den inte är lika hemsk som nästa.

Read Full Post »

Efter allt snack om amorteringskrav, nu kommer Nordea med en skiss på hur det skulle kunna se ut: nya lån som överstiger 75% av bostadens värde ska amorteras inom 15 år. Banken säger till DI.se att den sätter planerna i verket om den får med sig konkurrenterna också. Nu är bollen hos bankerna. Om de andra inte hakar på, så passas snart bollen över till Finansdepartementet. Om nu Borg och Attefall menar allvar med att folk måste amortera mera.

Här en annan idé om hur man skulle kunna minska svenskarnas skuldsättning. Jag tänker mig att man på alla gamla lån skatteväxlar över ränteavdrag till ett nytt ”amorteringsavdrag” (för nyutlåningen försvinner räntevadraget och det finns då inte heller någon skatterabatt på amortering, som är tänkt för gamla lån).

Read Full Post »

Amorteringskrav eller slopade räntevadrag? Det är den stora frågan just nu i debatten kring bolånebubblan som vi inte vill ska blåsas upp för stor även  i Sverige.

Amorteringskrav kan vara snårigt att få till med en perfekt lagstiftning som inte lämnar utrymme för att kringå reglerna. Å andra sidan slår det inte lika hårt mot bolåntagares privatekonomi som slopade ränteavdrag. Däremot kan man faktiskt tycka att det vore sunt om skattesystemet inte uppmuntrade till att låna, som ju räntevadragen gör. Det är ju dyrare att spara än att låna till villaköpet. Så borde det så klart inte vara. Men att riva upp ränteavdragen kan bli mycket smärtsamt för bostadsmarknadens tungt belånade hushåll. Så det gör man inte hur som helst.

Jag kanske är naiv, men valet kanske inte ska stå mellan antingen eller. Kanske blir det allra bäst om man slår ihop de två, och gör det hela frivilligt?

Skulle det inte kunna gå att få till en slags ”skatteväxling” som kompenserar slopade räntevadrag med en lika stor skatterabatt för den som amorterar? Räntevadragen på 30% betyder att staten bjuder på 300 kr av varje 1000-lapp jag betalar i ränta. Istället för att få 300 kr skatteavdrag på den punkten, kunde jag väl få 300 kr avdrag på skatten för varje 1000-lapp jag amorterar?

En reform som ersätter ränteavdraget med ett ”amorteringsavdrag” stimulerar amortering istället för belåning och innebär plusminusnoll på sista raden för privatpersonen. Dessutom helt utan krav på någon, allt är frivilligt. Var är haken?

Read Full Post »

Demoskop har gjort en undersökning på uppdrag av SEB, som visar att 62 procent är för skärpta amorteringskrav, och så många som varannan tycker det vore bra med begränsning av räntevadrag. Särskilt förvånande är att 37 procent av de med bostadslån instämmer med det senare. Indragna räntevadrag skulle ju innebära en retroaktiv ekonomisk käftsmäll för de som sitter på tunga bolån, alltså många i storstäderna. Frågan är vad undersökningen skulle visa om man bröt ned siffrorna på svarande i Stockholm, Göteborg och Malmö?

 

Read Full Post »

Nu snackas det alltmer bland politiker om amorteringskrav på bolån. Alltifrån bostadsminister Stefan Attefall (KD) som tycker ”det är rimligt och sunt att varje människa som har lån också amorterar i någon form”, via Anders Borg (M) som vill fundera ett tag till innan han sätter ned foten, till Carl B Hamilton (FP) som går längst och redan nu kräver lagstiftning som gör verklighet av snacket. Det är ju lite konstigt när förespråkare för amorteringskrav säger att det är upp till Finansinspektionen och Riksbanken att fixa den grejen. De har ju inte mycket att säga till om på det området.

När jag läste ett telegram om detta i A-ekonomi i förra veckan ringde en tittare som var orolig över vad det skulle kunna innebära. Jag sa att min gissning är att det bara skulle gälla nyutlåning. Det är ju nyutlåningen man är ute efter att bromsa. Dessutom skulle det vara politiskt svårt att övertyga folk om att de ska få förutsättningarna för sin privatekonomi ändrade retroaktivt. Det var precis det kvinnan i andra änden av luren var rädd för. Hon hade precis gått in i en bostadsaffär med en kalkyl som byggde på att inte amortera.

Det värsta som kunde hända svensk ekonomi vore en boprisbubbla som spricker. Visserligen har vi i Sverige en unik situation med stadigt ökande efterfrågan som inte matchas med tillräckligt växande utbud pg av att det byggs för lite bostäder, men det är inget som håller emot för alltid. En prischock kan utlösas ändå av något som vi idag inte kan förutse. Bo Lundgren som spår ett kraftigt prisfall i Stockholms innerstad och säger att han aldrig skulle våga köpa en lägenhet där idag, kanske  får rätt. Kanske inte. Ingen som vet. Men jag föredrar att aldrig få veta vad som skulle hända om vi inte drog i bromsen i tid. Amorteringskrav är ett milt sätt att börja sänka farten.

Förresten, om du bara ska läsa en artikel om bopriserna den här veckan, läs den här. Hans Lind är en klok man.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 037 andra följare