Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2012

Den fysiska bokhandeln har kanske en framtid ändå? Var ikväll nere på Äppelvikens bokhandel och talade om boken. Fullsatt, och med bred mix av människor vad gäller både ålder och kön. Kanske beviset på att ”all business is local”? Det krävs i alla fall något påtagligt mervärde för att en fysisk bokhandel ska klara att ta betalt 229 kr för en bok som på nätet kostar 159 kr (när inköpspriset är ca 150). ”Lojalitet” är ett begrepp som kan framkalla den extra betalningsviljan. Jag funderade på det på vägen hem – varför skulle jag betala mer i butik för en bok jag vet att jag kan beställa billigare i mobilen direkt efter att jag lagt ned boken jag fingrat på i bokaffären? Enda svaret är känslan av att stödja en verksamhet som annars inte skulle finnas – möjligheten att just bläddra i boken och kanske få ett råd eller två. Insikten om att utan att betala lite extra, skulle jag inte få det lilla extra. Kanske samma mekanism som gör att många turister faktiskt lämnar dricks i en taxi utomlands trots att de aldrig kommer se chauffören igen. En slags kollektiv ekonomisk självbevarelsedrift. Ska man kanske säga att det handlar om moral – man vill inte vara en freerider? Men det går från att vara ett ”borde betala för mig” till ett ”betalar gärna lite extra” om det även finns ett personligt bemötande. En bokhandel med en riktig människa som ger konkreta tips och engagerar sig i kunden har större chans att överleva än den med biträden som mest nöjer sig med att ta betalt i kassan (de finns, kan jag säga…).

Åsa Berg och Mia Strandell på Äppelvikens bokhandel hälsade mig välkommen till författarträff.

Hursom, supertrevlig kväll var det, med många engagerade åhörare som blev initierade frågeställare. Mia och Åsa kanske någon gång också borde hålla ett föredrag om sin resa – att komma på idén att starta bokhandel (och lyckas) i en tid då bokbranschen genomgår en så radikal strukturomvandling som får de flesta andra att lägga ned. Nischade och personliga ”boklådor” överlever samtidigt som nätjättarna konkurrerar ut de som misslyckas med att motivera mig att gå i butiken. All business is glocal!

P.S. På fredag är det dags att prata om boken på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan i Stockholm under Världsbokveckan. De har precis byggt om butiken, säkert för att möta den nya tidens kundbehov. Ska bli spännande att se hur de tolkat dessa i form av butiksdesign och läslusthjälp.

Read Full Post »

”Pensionsmarknadens soffliggare gör bättre ifrån sig än den ivrige fondbytaren”, är beskedet i TT-telegram idag. Nyhetsbyrån citerar Pensionsmyndighetens årliga rapport enligt vilken pensionssparare som bytte premiepensionsfonder fler än 15 gånger under 2011 fick en värdeutveckling på minus 13,7 procent, medan de som inte bytte alls landade på minus 8,0 procent. Den passiva metoden slog även det totala snittet på minus 8,6 procent.
Andelen sparare som bytte fonder 2011 var liten, bara cirka 18 procent.

Samma sak för 2010. Då fick de ivriga fondbytarna sämre utveckling än de som inte gjorde något alls.

Men det var inte länge sen som rubriken var ”Aktiva PPM-sparare vinnare”. Då tog man fasta på Pensionsmyndighetens statistik för perioden från starten vid millenieskiftet fram till 2010. Så vad stämmer? Bäst att byta ofta eller sitta still i båten?

För det första handlar det i PPM´s fall om att de som bytt mycket sedan starten inbegriper de som bytt överhuvudtaget, och många valde i början t ex IT-fonder som sedan visat sig vara usla investeringar. De som inte bytt alls under denna långa period sitter troligen kvar med dåliga fonder, vilket drar ned soffliggarnas resultat mer än vad den passiva strategins rykte egentligen förtjänar.

För det andra beror allt på NÄR du byter. Det handlar om tajming. Bland de som bytt ofta under 2010 och 2011 finns nog många som hoppat av när det skakat till på börsen, och sedan missat rekylerna. Det är ett vedertaget faktum att småsparare hoppar av för sent och kliver på för sent för att få till tajmingen rätt när det är ryckigt på börsen. Utifrån det perspektivet är det klokare att ”sitta still i båten” (alltså om man upptäckt ovädret för sent).

Hur som helst, lita inte på enskilda rubriker i stil med ”Sitta still i båten bäst” eller ”Fondbytare vinnare”. Sådana förenklade sanningar vilseleder mer än de vägleder. Att bli en vinnare på börsen ÄR mer komplicerat än så…

Read Full Post »

I somras fanns det en tävling: ”Sveriges nästa appmiljonär”. Efter FB köp av Instagram är det snarare frågan om vem som blir nästa appmiljardär.
Den som kan svara på frågan varför Instagram är värt 7 miljarder vinner en gratis lunch av mig.
Att Spotify av DI värderas till 25 miljarder känns sunt i sammanhanget. Eller är jag bara gammaldags?

Har nu tagit min allra första Instagram-bild (Early Adopter, moi?). Det var väl kul att få välja filter och så där, det får jag erkänna.

20120413-094258.jpg
(Menar absolut ingenting med denna bild. Motivet är det som fanns framför telefonen när jag testade appen.)

Read Full Post »

DN fortsätter sin pensionsgranskning idag med fokus på flytträtten. Enligt deras uppgifter kommer en utredning föreslå att spararna får rätt att flytta ytterligare 600 miljarder av de 2500 som svenskarna sparar till tjänstepensionen. Intressant att de väljer vinkeln ”spararna förlorare på utökad flytträtt”. Utgångspunkten för det resonemanget är att sparare har dålig kunskap om hur man ska välja rätt, och att många riskerar riskerar flytta bara för att de aggressiva bankerna lockar över med sockrade erbjudande om t ex billiga bolån (men ofta dyra förvaltningsavgifter för pensionssparandet). Det finns en poäng i att ett stort utbud med svårighet att jämföra alternativen är som bäddat för att lura skjortan av kunder som vill bort från ett bolag som skinnar en på längden, bara för att istället hamna i händerna på någon annan som skinnar än på tvären. Gunnar Olsson, vd på Konsumenternas försäkringsbyrå, befarar en flyttcirkus utan någon nytta för kunden.

 Om man inför fri flytträtt utan att kunderna begriper vad det är för någonting så är det naturligtvis inte bra. Om spararna inte ens förstått vad de har köpt, hur ska de förstå varför de ska flytta, säger han till DN.

Men, grundproblemet är ju just bristen på trovärdig – opartisk – och enkel vägledning för alla som inte har råd att anlita en konsult med timarvode. DET borde man göra något åt. Friheten att välja ett smartare alternativ ska ju inte utmålas som boven i dramat. För det finns ju ofta pengar att hämta i form av lägre avgifter (Claes Hemberg som brukar räkna på sådant här, kommenterade direkt på sin blogg med en tumregel om ”20% mer i pension för varje årtionde vi sparar”).

Utredningen ska ”…analysera om nya regler om flytträtt motiverar ändrade krav på information så att försäkringstagare förstår och kan utvärdera olika försäkringsalternativ”. Just den biten är således högintressant och avgörande för om flytträtten ska leda till väsentlig förbättring för spararna som kollektiv.

DN-artikeln lyfter fram argumenten för- och mot flytträtt. Intressant att höra branschens tunga aktörer motivera varför man inte borde få flytta mera av sina pengar. Arbetsmarknadens parter som ligger bakom de kollektivavtalade tjänstepensionerna tycker det är ok att man flyttar, men bara inom de alternativ som de förhandlat fram.

– Utan oss hade kollektivavtalade tjänstepensioner inte funnits. Det går inte att göra den här typen av upphandlingar som ger bra villkor om inte vi får bestämma över flytten, säger Renée Andersson, pensionsexpert på LO till tidningen.

Pensionsjättarna motiverar flyttavgiften med att de vill ha tillbaks vad de investerat i bl a marknadsföring för att ragga dig som kund. Men banker har ingen flyttavgift om man vill byta till bättre sparkonto, DN har ingen flyttavgift om du väljer att gå över till Svenskan (trots att de lagt ned mycket pengar på att vinna dig som kund och du inte blir lönsam förrän efter en längre tids prenumeration). Så varför ska den här branschen särbehandlas?

Folksams vd Anders Sundström motiverade det nyligen så här på DN Debatt:

”Traditionell livförsäkring ger dessa fördelar mot att spararen i sin tur väljer att låsa in sitt sparande under en längre tid. Precis som du kan förbinda dig att inte röra dina sparpengar på ett sparkonto i utbyte mot en högre sparränta. Eller på samma sätt som du kan välja att binda bolånen under lång tid.”

Men om man har en fondförsäkring som suger och vill flytta. Var finns då solidaritetsargumenten?

Det är inte lätt att hålla reda på vad man har rätt till och hur mycket man kan vinna på det ena eller det andra. Det är bara att gå in på Konsumenternas.se och läsa hur reglerna ser ut så blir man avskräckt innan man ens hunnit fundera på att gräva fram alla gamla papper i byrålådan (och Konsumenternas Försäkringsbyrå har ändå ansträngt sig att beskriva det hela så sakligt och opartiskt som möjligt). Då är man ett lätt byte nästa gång man går in till banken för att lägga om lånen och får höra att ”om du även flyttar din tjänstpension till oss så får du ytterligare rabatt på bolånen. Vad säger du?”…

Jag tvingades häromdagen erkänna för en bekant att jag knappt kom ihåg vilket bolag jag själv har anförtrott mitt sparande åt. Jag behövde under telefonsamtalets gång googla fram vad ”fribrev” egentligen betyder nu igen för att inte tappa ansiktet helt. Jag som ekonomijournalist borde väl kunna det som ett rinnande vatten, kan man tycka. Men jag är också bara en vanlig människa som faktiskt tycker att det är lite snårigt emellanåt att navigera genom det här träsket. Nöjd över att jag en gång i tiden tänkte rätt och valde låga avgifter som vägledning så har jag låtit frågan bero. Just det är problemet. Detta med pensionen är ett dåligt samvete. Jag borde… men orkar inte. Vi har svårt att älska det orangea kuvertet och det röda kuvertet och allt det som ligger långt fram i tiden och för tankarna mer till döden än till livet.

Trots att det handlar om att skapa sig bättre möjligheter att ”leva livet” just under den del av vår jordsliga vandring som blir en allt längre del av livet. Den som knäcker gåtan hur man får oss att bry oss minst lika mycket om att hitta bästa pensionssparandet som vi bryr oss om att hitta bästa boräntan är värd ett Nobelpris i ekonomi. Finns det någon forskare inom beteende-ekonomi som känner sig manad?

Read Full Post »

Efter 5 år utomhus var utemöblerna lite skabbiga. Har dragit mig för att måla om dem då jag vet vilket tidsödande jobb det är om man gör grundarbetet rätt. Först tvätta, slipa, grundmåla, sedan stryka två gånger utan att det droppar.
Men nu i påsk gjorde jag slag i saken. Hur jag kom till skott?
Jag fuskade!
Om man tänker att ”bara det ser bättre ut än innan” så sänker man tröskeln väldigt. Tillräckligt för att våga ta klivet.
Ett litet kliv för mänskligheten, ett stort steg för perfektionisten inom mig som tidigare förbjudit å det strängaste allt sådant förkastligt fusk.
Jag är mycket nöjd. Naturligtvis över resultatet – nya fräscha utemöbler. Men framför allt är jag nöjd över att det finns hopp för mig att till slut kunna leva enligt devisen ”bra är gott nog”.
Jag tror man blir lyckligare så.

20120409-160026.jpg

Read Full Post »

Det finns ett manligt och ett kvinnligt sätt att le och posera när man blir fotograferad. Är det fotografen som säger åt männen att lägga armarna i kors och inte visa tänderna, eller är män bara rädda för att le och öppna upp sig för folk?

20120404-151017.jpg

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 353 andra följare