Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘boränta’

Det finns ingen bostadsbubbla. Det påstår i alla fall konsultföretaget Tyréns, som räknat på saken i en ny rapport. Även om man skulle höja räntan eller se ytterligare prisökningar finns det en marginal”, säger Elisabeth Berglund på Tyréns till DI.

Tyréns medger att prisutvecklingen i Stockholm (+78% på 10 år) gått snabbare än löneutvecklingen, men menar att priserna rusat som mest just i de områden där folks inkomster ökat som mest. Därför anser man att privatekonomin inte är i fara. De senaste kraven på nya åtgärder för att bromsa lånekarusellen avfärdas som ”meningslösa”:

-Självklart kan åtgärderna ha en effekt på lång sikt, men grundproblemet är bristen på bostäder, säger Elisabeth Berglund.

Samma slutsats som många andra lyfter fram, t ex Stockholms Handelskammare som anser att det saknas 73 000 bostäder i huvudstaden.

Vad som skall göras åt det för låga utbudet av bostäder, det är den stora frågan. Där är svaren inte lika entydiga. Det är mycket ”något måste göras” och lite ”detta skall konkret göras” över det hela. Inte ens politiker är tvärsäkra i sina svar. Kanske det ultimata beviset på att det är en mycket komplex fråga. Många saker som bromsar samtidigt. Alltifrån strukturella fenomen inom byggbranschen till grannar som klagar på bygget i närheten.

På debattsidan i dagens DI efterlyser Claes Hemberg (Avanza), Erik Olsson (mäklaren), Maria Pleiborn (konsultföretaget WSP) och Tomas Pousette (SBAB) ett ”helhetsgrepp om bostadsfrågan” och varnar för ytterligare insatser som fördyrar bolånen. Till att börja med är de inte heller rädda för en bobubbla.

-Historiskt har hushållen lagt cirka 30 procent av sina disponibla inkomster på boendet, så är fallet även idag.

Vidare varnar de för att en för stark cocktail av olika lånebromsande åtgärder kan utlösa ett prisras.

-Varje gång bostadspriserna i Sverige fallit med mer än 20-25 procent har det föregåtts av politiska beslut som rubbat de fundamenta som styr prisnivån. Det senaste större prisfallet i början av 1990-talet kom efter den stora skatteomläggningen, där ränteavdragen begränsades och byggmomsen höjdes på ett bräde.

Dagens förslag om begränsning av ränteavdrag och amorteringskrav – utöver bolånetaket och höjningar av styrräntan – skulle sammantaget kunna stjälpa lasset igen, menar de.

-Var och en av dessa åtgärder behöver inte få någon dramatisk effekt på bostadsmarknaden. Den samlade effekten riskerar dock att utlösa ett ras i bostadspriserna… stora politiska ingrepp kan få förödande konsekvenser för bostadsmarknaden.

Enligt Nordeas analys kommer hushållen bli överraskade av de kommande räntehöjningarna, då svenska låntagare förväntar sig lägre räntehöjningar än vad prognosen ger vid handen. Eftersom så många dessutom har ”rörlig” ränta kan inbromsningen på lånekarusellen därför bli extra stor.

Kanske räcker räntehöjningarna för att undvika att en bubbla spricker. Ska det till extra åtgärder utöver det, välj dem med omsorg. Ett väl avvägt amorteringskrav skulle nog möta störst förståelse hos folk. Även om vi blivit fartblinda, finns det nog tillräckligt med sunt förnuft kvar i våra kroppar för att vi ska förstå att det är bättre att spara än att låna.

Read Full Post »

Bolån i DnB Nor har varit för billiga. På grund av ett teknikfel hos banken har kunder med rörliga bolån inte fått höjd ränta sen april, skriver Dagens Industri. Men igår upptäcktes felet och kundernas boränta åkte upp med över 1 procentenhet i ett slag.

Det som är för bra för att vara sant är sällan sant.

Read Full Post »

SEB har tagit ett steg mot större transparens, och ökade möjligheter för kunderna att vet ahur mycket banken tjänar på deras bolån. Numer så publicerar nämligen SEB sina upplåningskostnader för kunderna. Eftersom jag inte är kund har jag inte kunnat se hur det ser ut, men initiativet låter lovande. Bäst förberedd för en förhandling med olika banker är man ju om man vet vad banken köper in pengarna till för kostnad. Om man t ex vet att SEB kan låna upp pengarna billigare än Swedbank, och man ändå fått ett bättre erbjudande från Swedbank, kan man ju pressa SEB med att ”ni har verkligen råd att ge mig ett bättre bud än Swedbank!”.

Vilka banker följer efter?

Read Full Post »

Allt fler försöker gå samman för att förhandla om boräntan med banken. Alltifrån rena gräsrotsinitiativ med grannar som snackar med varandra, till företaget Ränteduvan som startats enkom för ändamålet. Så här beskriver de själva på sin sajt hur de har tänkt att gå tillväga:

  • ”RänteDuvan är uppbyggd av förhandlingspooler där varje förhandlingspool består av medlemmar med liknande låneprofil, dvs. storlek på lån, belåningsgrad och ekonomi. Vilken förhandlingspool du kvalificerar dig till kommer framgå i det ränteerbjudande du får.”
  • ”RänteDuvans målsättning är att få bankerna att erbjuda en rörlig ränta kopplad till STIBOR. Det ger en räntenivå som inte är beroende av bankens interna referensräntor.”
  • ”RänteDuvan kommer att sträva efter att förhandla fram ränteerbjudanden utan krav från bankerna att annat sparande ska flyttas till banken.

Ska bli intressant att se hur de lyckas. När Comboloan försökte sig på detta nyligen så kom de inte i mål:

”Vi har pratat med många olika banker, och fått positiva signaler inledningsvis. Att vi ändå inte fått något slutligt erbjudande beror enligt bankerna på den korta tid som stått till förfogande. Bankerna har vidare signalerat att man haft svårt att resurs- och tidsmässigt kunna hantera en så pass stor grupp som vi blivit (200 personer).”

Naturligtvis hävdar bankerna, om man frågar dem, att man har bäst förhandlingsposition om man går direkt till dem och är beredd att flytta ”allt” till just den banken när man förhandlar personligen.

Knäckfrågan i gruppupphandling är nog att skapa så homogena undergrupper som möjligt. Det är nog svårt för bankerna att göra bra erbjudanden för en stor heterogen grupp som ju kan tänkas innehålla en hel del ”dåliga” kunder de egentligen inte vill ha…

Read Full Post »

Bankerna har slutat sälja helt trörlig ränta med hänvisning till att den är så dyr att låna upp på den stökiga finansmarknaden. Istället hänvisar man till sin 3-månadersränta (utom t ex Danske Bank som har 1-månadersränta).

Men de kunder hos t ex Handelsbanken som har rörlig sen tidigare betalar kanske en 3,30-3,40 för den. Alltså typ 50-60 punkter dyrare än vad de skulle om de gick över till tre-månadersränta. Kan det verkligen motiveras med att det skulle vara så mycket som 60 punkter dyrare för banken att låna upp riktigt kort? Eller är det så att eftersom den helrörliga räntan inte längre ”sätts ut i skyltfönstret”, så går det inte att jämföra med andra banker, så där kan man ta ut större marginaler utan att så många kunder upptäcker det. Och de som upptäcker att de betalar för mycket går då över till tre-månaders, och blir därmed mer bundna till banken. Banken får trognare kunder. Bingo för banken!

Read Full Post »

10 procent ränta?

Läser att för att få ta bostadslån kräver nu bankerna att ett hushåll ska klara räntor på uppåt 10 procent”. För några år sedan, när räntan var i botten, så ”brandövade” de ekonomin med en kalkylränta på fem-sex procent. Redan då borde man ha insett att dåtidens låga ränta var onormalt låg, och i sådana fall velat att man skulle klara 7-8 procent ränta. Och att i dagsläget kräva att man ska klara 10 procent ränta känns lite väl onödigt, med tanke på vart räntan är på väg, och att 10 procent är en bra bit över det historiska snittet. Rationellt och rätt borde vara att alltid, oavsett om man befinner sig på räntebotten eller räntetoppen, kräva samma ”räntetålighet” (baserad på hur hög den varit historiskt sett).

Enligt DI så lär å andra sidan inte överbelånade kunder bekymra bankerna. Ska vi kanske tillägga ”i nuläget”?

Read Full Post »

Så ser löpet ut på Aftonbladet idag. Artikeln handlar om hur banker som erbjuder 3-månaders rörlig ränta helt plötsligt slopar ränterabatten när tre månader gått. ”Då får man förhandla om igen”, som en bankperson uttrycker det i artikeln!

Nyligen läste jag en annan artikel (var?) om samma fenomen, som menar på att problemet även gäller andra typer av räntor. Eftersom rabatten (nästan) alltid är tidsbestämd på papperet, gäller det att hålla koll på när den tar slut, för att omförhandla. Om man inte skrivit in i avtalet att den ska vara X punkter under reporäntan.

Slutsatsen är: håll koll på att du har kvar rabatten, annars ring och hota med att lämna banken!

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 981 andra följare