Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘finanskrisen’

image

Reykjavik, lördag morgon 04.45. Sitter och väntar på flygbussen nere vid hamnen där folk släntrar ut med ölflaskan i handen från stadens nattklubbar. Här går man ut sent, aldrig före midnatt och festar hårt (har jag hört) tills det är dags att plockas upp av någon snäll (nykter?) kompis med bil.

Nu åker bussen. Lämnar landet som satte sig på kartan som finanskrisens största slukhål. Efter en total avreglering på 90-talet, och ett självförtroende som efterklokt kallas hybris, var det bäddat för bubbla. Historien förtäljer om testosteronstinna fiskare som sadlade om till investmentbankers på någon av de tre bankerna som växte sig flerfalt större än landets BNP. Hur regering och centralbank omöjligt kunde rädda dem – ”too big to save” – när  den globala kapitalmarknaden frös till krishösten 2008. Finansvikingar och deras ”outvasion” fick skulden tillsammans med David Oddsson, den nyliberale centralbankschefen som låg bakom den finansiella avregleringen som mångårig premiärminister. Jo, även sittande högerpremiärministern Geir Haarde beskylldes för debaclet. Han ställdes faktiskt inför en slags ”riksrätt” efteråt och dömdes till fängelse. Han slapp dock skaka galler när hela spektaklet var över. Sedan folkligt uppror och vänstersväng med första öppet homosexuella kvinnliga premiärministern, beskedliga nedskärningar (ingen centraleuropeisk total åtstramningskur här inte) och en hyfsat snabb vändning. ”Ser man bara till siffrorna, så ser Island ut att må rätt bra idag. Man skulle inte kunna tro att vi var på botten för bara fem år sen”, säger Eirikur Bergmann, professor i politisk vetenskap vid Bifrost University när han bjuder på espresso hemma i sin för tillfället lite stökiga villa där disken samlats på hög i köket.

image

”Ursäkta röran, det är mycket resande fram och tillbaka nu”. Precis hemkommen från Sydamerika. Morgonen därpå ska han till Kina. Sedan han i februari kom ut med sin bok om Islands finansiella jordbävning,
Iceland and the International Financial Crisis – Boom, Bust and Recovery”, är han upptagen med att turnera på konferens världen över för att berätta om vad som byggde bubblan.
”Vi har alltid haft bubblor. Stark uppgång och sedan platt fall, det är typiskt för vår ekonomi. Men varje gång kommer vi ändå en bit framåt, när dammet väl lagt sig”. Professor Bergmanns teori är att expansion och symboliska stordåd – i stil med finansvikingarnas uppköp av brittiska fotbollslag och danska varuhus – är inbäddat i den isländska folksjälen. ”Det har med självständighetskampen att göra, vi är fortfarande i behov av att visa att vi kan själva, att vi har en plats på den internationella kartan”, säger Bergmann och hänvisar bakåt i historien där Island gång på gång hävdat sitt oberoende. Först gentemot Norge (varifrån de första bosättarna kom på 800-talet), sedan mot Danmark som de klippte banden med när tillfället gavs att kuppa fram en självständighetsförklaring under nazisternas ockupation 1944. Sedan dess har Island även haft anledning att mäta sig med Storbritannien (”torskkriget” på 70-talet). Island, den bångstyriga ungen som ständigt måste visa att hen ”kan själv”. Det är i det historiska ljuset man ska se det som skedde på finansmarknaden här på 00-talet, menar Bergmann.
Vad säger han om teorin att det var något typiskt manligt detta, att det finansiella högmodet hör ihop med machokulturen med risktagande fiskare som hellre dör i vågorna till havs än kommer hem utan fångst efter trålarturen? (En nidbild som befästes i Michael Lewis mycket underhållande reportagebok ”Boomerang – travels in the New Third World”)
”Njae, som alltid så berättar Lewis en bra story, som kanske är bättre än verkligheten. Kom ihåg att detta skedde i ett av världens mest jämställda länder. Då fanns det inga kvinnoröster som protesterade, alla var med på tåget och njöt av färden”.
Skulle det kunna hända igen på Island?
”Ja! Det är det korta och enkla svaret. Kolla på huspriserna, de skjuter i höjden igen. Storstilad nybyggnation är tillbaka”.

image

Men det var ju bara fem år sedan det kraschade, nog minns väl folk hur det gick förra gången?
”Jo, men det är så vi tagit oss fram i historien. Två steg fram och ett tillbaka. De ständiga kriserna till trots, det leder totalt sett ändå till framsteg”.

05.00. Busschauffören har slutat tjöta med den pratglade amerikanen längst fram som förvånas över islänningarnas alkoholvanor (”They’ll be sleeping well into the afternoon after this partying!”), bussen börjar färden mot Keflaviks flygplats. På vägen ut ur Reykjavik  passerar vi byggkranar i färd med att resa nya höghus med sjöutsikt där lägenheterna säkert redan är sålda.

image

På grund av de nya kapitalrestriktionerna som ska skydda den sköra isländska kronan från att falla vid kapitalflykt så jagar de rikas pengar inhemska investeringar istället, och då har fastigheter återigen blivit ett hett objekt. Innan vi svänger upp mot huvudleden kör vi förbi ett inglasat bankpalats (också det med Atlantutsikt vid första raden) där ett nytt namn står på skylten – ”Arion banki”, tidigare Kaupthing bank.

image

När Kaupthing kånkade tillsammans med Glitnir och Landsbanki, delades de upp i ”goda” (hanterbara) inhemska skulder och tillgångar som backades upp av statlig insättningsgaranti och de gigantiska utländska cancersvulsterna som helt sonika skars bort (till utländska kreditgivares protester).
Arion är Kaupthings nya friska ansikte. Om professor Bergmann får rätt i sin bubbelvarning finns det risk för att det inte blir det sista namnet på banken.

P.S.

Efter att finansäventyret tog slut blev fiske åter viktigast för Islands ekonomi. Vilket märks när jag slår på teven på kvällen.

image

Dokumentär om modiga fiskare på public service-kanalen och musikunderhållning inspelad på fiskebåt på en reklamkanal där det mellan varven annonseras för fiskebåtsmäkleri och fiskrestauranger.  Men nu ser turismen ut att kunna ta över den positionen. Efter finanskraschen och Eyjafjallajökulls utbrott som lamslog hela Europas flygtrafik ökade faktiskt resandet till Island, inte tvärtom! Inte bara en fråga om katastrofturism, händelserna satte helt enkelt Island på världskartan. All publicity is good publicity…
Det finns skäl för turisterna att komma. Om man står ut med mycket omväxlande väder, från snöstorm…

image

…till solsken på fem minuter…

image

…så bjuder Island på många mäktiga naturupplevelser och en stor sagobrunn att ösa historia ur.
Jag var där med min 9-årige son som stortrivdes i naturen (han är lik sin far) och rekommenderar absolut ett besök vid den ursprungliga Alltingsplatsen i Thingvellirs nationalpark.

image

Sedan kan du gärna fortsätta på dagsturen ”Golden circle” som bland annat passerar förbi Geysir och Gullfoss.

image

image

Missa inte heller ett besök på någon av alla geotermiskt uppvärmda bad där hagel och snövindar bara bidrar till den heta upplevelsen. I Reykjavik ligger kommunala Laugardalslaug med såväl rutschkanor som relaxpool med 38-gradigt vatten. En tur till den stora turistattraktionen Blue Lagoon, är också värt besväret (kosta på dig massage på flytbädd i vattnet!).

image

Till sist ett tips för alla som är lika skidintresserade som jag. Bláfjöll, med sittliftar och sköna utförslöpor i Sälenstil ligger bara en halvtimme från Reykjavik med skiduthyrning. Vid gott väder, underbar utsikt!

image

image

Vid mindre bra väder… ser du ingenting!
Så glöm inte skidglasögonen hemma, de behövs verkligen (som jag kostsamt erfor när jag tvingades köpa nya i skidshopen).

Kolla vädret samma morgon du åker iväg på äventyr. Det ändras innan du hinner blinka, så passa på när det väl är fint!
Det gäller för övrigt alla utomhusaktiviteter på Island.
Kanske även inställningen till såväl sprit som ekonomisk högkonjunktur. Lika bra att passa på att festa medan man kan, man vet aldrig när ovädret slår till igen…

Read Full Post »

Flash Boys Mech 3p_r3.REV.for cat.inddthe-news

Jag har redan för många böcker att läsa. Både i jobbet och av lust. Men så upptäckte jag att min favoritförfattare i kategorin ”finansiellt realitydrama” – Michael Lewis – snart utkommer med en ny bok – ”Flash Boys”, som sägs bjuda på ett nytt avslöjande kring arbetssättet på Wall Street. Efter att ha dragit ned brallan på börsnissarna på 80-talet (han var själv en av dem) i ”Liar´s Poker”, berättat den ultimata storyn om vad som orsakade finanskrisen i ”The Big Short”, och synat det europeiska luftslottet precis innan Eurokrisen sedan bröt ut i ”Boomerang – Travels in the new third world”, så riktar han nu in sig på fenomenet ”flash trading” där börsrobotar jagar nanosekunder i kampen om att komma först till arbitraget (utnyttja små, små, små priskillnader mellan samma tillgång på olika delar av de internationella finansmarknaderna före det pyttelilla fönstret av vinstmöjlighet stängs innan man hinner blinka). Den kommer inte ligga oläst länge.

Men den kommer inte förrän 31 mars. Tur det, för då kanske jag hinner kasta mig över Alain de Bottons senaste – ”The News – a user´s manual”. Jag upptäckte honom i mitt bostadsknarknande då jag behövde en teori för inredningsmanin, och hittade en filosofi kring byggnaders skönhet i ”The Architecture of Happiness”. Sedan passade hans ”Status Anxiety” som hand i handsken när det var dags att reflektera över meningen med att göra bostadskarriär och hur mycket lyckligare man egentligen blir av att hela tiden vilja ”få det bättre” (svar: inte så mycket, snarare tvärtom). Nu ger han sig på nyhetsindustrin, eller snarare nyhetsmanin och serverera en handbok för nyhetsknarkare (som vill bli fria från beroendet?).

Två boktips jag vågar stå för utan att ens ha läst dem. Happy reading!

böcker

Read Full Post »

Ikväll berättade jag själv att A-ekonomi som jag jobbat med senaste åren läggs ned. Programmet föddes i Aktuellt i samma veva som den förra finanskrisen skakade Sverige och begravs i Rapport samma dag som riksbankschefen meddelar att den senaste finanskrisen är över.

Read Full Post »

Jeremy Grantham låter som en grinig gammal gubbe när han talar med SmartMoney om varför han fick rätt om den stundande krisen och varför han försöker gå mot strömmen när de flesta andra köper aktier när priserna går upp:

”It´s like buiyng sweaters when they are on antisale. Special offer: 30 percent more.”

Men det är med mer uppgivenhet än bitterhet han suckar att det inte är någon som brukar vilja lyssna på hans råd. Han förvaltar pengar åt pensionsfonder, organisationer och andra med mycket pengar som måste växa. Men när han rekommenderade att lämna aktier (inför att bubblan sprack) var det ingen som vågade gå mot strömmen och omsätta råden i handling:

”Every quarter, we do our best to tell our clients the truth. We were comfortable with telling our clients there was a major bubble in every asset class, everywhere. Then they go to investment committees and decide what to do with their money. They don’t want to do anything that looks eccentric and costs them their jobs. It’s a miracle that any of our advice perks up the pipeline.”

Vi borde lyssna mera på grininga gamla gubbar.

Read Full Post »

Mycket kan sägas om Islands öde i Finanskrisens spår. Men detta nyhetsinslag säger ändå mer än alla ord om hur desperat och sorgligt läget blivit för många islänningar. Man kan rapportera hur mycket som helst om Finanskrisen i form av siffror som är större än nånsin, värre än ”30-talskrisen” osv. Men precis som ingenting fångar djupet av 30-talskrisen bättre än bilden av hungrande arbetslösa i kö till soppköket, så fångar dessa 44 sekunder Finanskrisens sorg på Island bättre än någon rapport jag tidigare sett. Synd bara att inslaget är så kort. En och annan följdfråga till mannen som river sitt drömhus dyker ju upp…

Read Full Post »

Paul Krugman sågar senaste planen för att lösa den amerikanska bankkrisen:

”it’s just horrifying that Obama — and yes, the buck stops there — has decided to base his financial plan on the fantasy that a bit of financial hocus-pocus will turn the clock back to 2006.”

Krugman tror mer på Bo Lundgren än Timothy Geitner:

”But if you think that the banks really, really have made lousy investments, this won’t work at all; it will simply be a waste of taxpayer money. To keep the banks operating, you need to provide a real backstop — you need to guarantee their debts, and seize ownership of those banks that don’t have enough assets to cover their debts; that’s the Swedish solution… Time for a Swedish solution.”

Read Full Post »

Nouriel Roubini varnar för att den senaste tidens börsuppgång bara är en ”dead cat bounce” (även döda katter studsar uppåt en bit om de faller ned till marken från toppen av en skyskrapa…). Krisen är så djup att företagens resultat inte kommer återhämta sig så snabbt som optimisterna hoppas, Roubini menar att trendkruvan på börsen fortfarande pekar nedåt. Botten är inte nådd:

”Dear investors, do enjoy this dead cat bounce and bear market sucker’s rally; most likely most of you will jump the ship as soon as this rally loses its steam; and your attempt to jump ship will make the next round of the bear market bust even faster. Today short-selling covering is leading to a more pronounced bear market rally; at some point in the future the capitulation of investors trying to sell their equities at the peak of the latest bear market rally will make the next round of the bear market bust faster and more pronounced. So, don’t wait too long until you jump ship while the financial Titanic hits the next financial iceberg: you may get squeezed and crashed in the rush to the lifeboats.”

Read Full Post »

I förra veckan kom politiskt förslag i Lettland om ”strafflagar” mot de svenska bankerna där. Gunnar Örn i dagens DI eldar på från den här sidan Östersjön, när han skriver om SEB och Swedbanks agerande på den baltiska marknaden:

”De har destabiliserat våra grannländer ekonomiskt och i förlängningen kanske även politiskt. Den kraftigt ökade bankutlåningen har inte gått till att bygga upp ett konkurrenskraftigt näringsliv. En allt större andel av utlåningen har i stället gått till att finansiera vidlyftig privat konsumtion. Med vårdslös kreditgivning har svenska banker bidragit till att Riga fått fler suvar per invånare och dessutom högre kvadratmeterpriser på bostäder än Stockholm.”

Read Full Post »

Idag sa jag i sändning att:

 ”…nedgången i år landar på minus 42 procent. Det betyder att 2008 går till historien som det sämsta året någonsin på Stockholmsbörsen.”

Tja, det var nog att ta i att säga ”någonsin” (som ju även intecknar framtiden i sin omfattning). Men att 2008 i alla fall ”hittils” är det sämsta året på Stockholmsbörsen sedan Affärsvärldens Generalindex började mätas 1901, det stämmer. Vi slog tidigare rekordet från 1931, då Stockholmsbörsen backade med ”bara” 40 procent.

Så här långt har 2000-talet börjat med två av de tre värsta börsåren i modern tid – 2002 backade börsen med 37 procent. Fler historiska jämförelser hos di.se

Man är ju inte islänning i alla fall. Där backade börsen med 96 procent i år! Sämst i hela världen. Talade med Island på telefon idag, och tvekade inför att säga ”gott nytt år!”. Det kan ju uppfattas som hånfullt. Men ”mindre katastrofalt nytt år!” låter heller inte så bra…

Den isländska sångerskan Björk vägrar i alla fall att deppa. Tillsammans med riskkapitalbolaget Audur Capital så har Björk startat en investeringsfond som ska satsa på små isländska tillväxtbolag som utnyttjar Islands unika natur och kultur. Den kan ju ingen finanskris i världen ta ifrån dem.

Read Full Post »

Det går fort nu…

I senaste numret av Privata Affärer (som uppenbarligen är riktigt färskt då det redan står januari 09 på omslaget) säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea, att hon inte tror på någon mer räntesänkning:

”Det är botten som vi ser det nu. Men vi får låta tiden gå och se hur marknaden stabiliseras.”

Nu har tiden redan gått. I sin senaste prognos spår nämligen Nordea och Annika Winsth att reporäntan ska ned till 1 procent i april. Bankens huvudscenario är att räntebotten nås någon gång i vår.

Jobbigt med pressläggningstid i dessa tider när de ekonomiska prognoserna revideras typ varje dag…

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 037 andra följare