Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Nordea’

Storbankerna har staten och skattebetalarna att tacka för mer än hälften av sina vinster. Riksbanken har räknat ut vad statliga garantier (i form av det outtalade löftet att rädda de som är ”för stora för att falla”) är värda för bankerna. I rapporten ”Lämplig kapitalnivå i svenska storbanker” finns ett appendix på sid 49 där den högintressanta beräkningen finns med. Den visar att mellan 2002 och 2010 fick Nordea, SEB , Handelsbanken och Swedbank en ränterabatt om 0,86-procentenheter när de lånade på marknaden med pappa Staten i ryggen. Att skattebetalarna implicit gått i godo för att storbankerna kan betala tillbaka sina lån innebär omräknat i kronor en vinst på 30 miljarder för bankerna. Det är mer än hälften av deras samlade årsvinster under den här perioden (58 miljarder)!

När bankernas upplåningskostnader nu höjs något (bland annat på grund av skärpt reglering för hur mycket kapital de måste ha för att låna ut pengar till privatpersoner och företag), vore det för mycket begärt om de inte skyfflade över hela denna kostnad på kunderna den här gången? Har man fått 30 miljarder skulle det vara snyggt med ett litet ”tack”.

(Tack till DN som skrev om detta i dagens papperstidning, men struntat i att lägga ut artikeln på nätet)

Read Full Post »

Det finns ingen bostadsbubbla. Det påstår i alla fall konsultföretaget Tyréns, som räknat på saken i en ny rapport. Även om man skulle höja räntan eller se ytterligare prisökningar finns det en marginal”, säger Elisabeth Berglund på Tyréns till DI.

Tyréns medger att prisutvecklingen i Stockholm (+78% på 10 år) gått snabbare än löneutvecklingen, men menar att priserna rusat som mest just i de områden där folks inkomster ökat som mest. Därför anser man att privatekonomin inte är i fara. De senaste kraven på nya åtgärder för att bromsa lånekarusellen avfärdas som ”meningslösa”:

-Självklart kan åtgärderna ha en effekt på lång sikt, men grundproblemet är bristen på bostäder, säger Elisabeth Berglund.

Samma slutsats som många andra lyfter fram, t ex Stockholms Handelskammare som anser att det saknas 73 000 bostäder i huvudstaden.

Vad som skall göras åt det för låga utbudet av bostäder, det är den stora frågan. Där är svaren inte lika entydiga. Det är mycket ”något måste göras” och lite ”detta skall konkret göras” över det hela. Inte ens politiker är tvärsäkra i sina svar. Kanske det ultimata beviset på att det är en mycket komplex fråga. Många saker som bromsar samtidigt. Alltifrån strukturella fenomen inom byggbranschen till grannar som klagar på bygget i närheten.

På debattsidan i dagens DI efterlyser Claes Hemberg (Avanza), Erik Olsson (mäklaren), Maria Pleiborn (konsultföretaget WSP) och Tomas Pousette (SBAB) ett ”helhetsgrepp om bostadsfrågan” och varnar för ytterligare insatser som fördyrar bolånen. Till att börja med är de inte heller rädda för en bobubbla.

-Historiskt har hushållen lagt cirka 30 procent av sina disponibla inkomster på boendet, så är fallet även idag.

Vidare varnar de för att en för stark cocktail av olika lånebromsande åtgärder kan utlösa ett prisras.

-Varje gång bostadspriserna i Sverige fallit med mer än 20-25 procent har det föregåtts av politiska beslut som rubbat de fundamenta som styr prisnivån. Det senaste större prisfallet i början av 1990-talet kom efter den stora skatteomläggningen, där ränteavdragen begränsades och byggmomsen höjdes på ett bräde.

Dagens förslag om begränsning av ränteavdrag och amorteringskrav – utöver bolånetaket och höjningar av styrräntan – skulle sammantaget kunna stjälpa lasset igen, menar de.

-Var och en av dessa åtgärder behöver inte få någon dramatisk effekt på bostadsmarknaden. Den samlade effekten riskerar dock att utlösa ett ras i bostadspriserna… stora politiska ingrepp kan få förödande konsekvenser för bostadsmarknaden.

Enligt Nordeas analys kommer hushållen bli överraskade av de kommande räntehöjningarna, då svenska låntagare förväntar sig lägre räntehöjningar än vad prognosen ger vid handen. Eftersom så många dessutom har ”rörlig” ränta kan inbromsningen på lånekarusellen därför bli extra stor.

Kanske räcker räntehöjningarna för att undvika att en bubbla spricker. Ska det till extra åtgärder utöver det, välj dem med omsorg. Ett väl avvägt amorteringskrav skulle nog möta störst förståelse hos folk. Även om vi blivit fartblinda, finns det nog tillräckligt med sunt förnuft kvar i våra kroppar för att vi ska förstå att det är bättre att spara än att låna.

Read Full Post »

Efter allt snack om amorteringskrav, nu kommer Nordea med en skiss på hur det skulle kunna se ut: nya lån som överstiger 75% av bostadens värde ska amorteras inom 15 år. Banken säger till DI.se att den sätter planerna i verket om den får med sig konkurrenterna också. Nu är bollen hos bankerna. Om de andra inte hakar på, så passas snart bollen över till Finansdepartementet. Om nu Borg och Attefall menar allvar med att folk måste amortera mera.

Här en annan idé om hur man skulle kunna minska svenskarnas skuldsättning. Jag tänker mig att man på alla gamla lån skatteväxlar över ränteavdrag till ett nytt ”amorteringsavdrag” (för nyutlåningen försvinner räntevadraget och det finns då inte heller någon skatterabatt på amortering, som är tänkt för gamla lån).

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 353 andra följare