Marknaden tror på snabbare ränteuppgång än Riksbanken

Riksbanksterminen som kan handlas på Stockholmsbörsen visar att marknadens aktörer tror på en snabbare vändning uppåt för styrräntan…

riba

… än vad Riksbanken själv räknar med i sin senaste prognos:

Kv 1 2009 Kv 2 2009 Kv 1 2010 Kv 1 2011 Kv 1 2012

Reporänta 1,5 0,6 (0,9) 0,5 (0,8) 0,8 (1,6) 3,0 (3,2)

Källa: Riksbanken

Ska vi slå vad om räntan?

Nu ska det bli lättare att få reda på vad marknadens aktörer egentligen tror om Riksbankens framtida styrräntan. Nasdaq OMX Stockholmsbörsen lanserar nämligen en ”riksbankstermin”, som man tror att man är först med i världen. Det kan ge en bättre och tydligare bild av hur den samlade expertisens förväntningar ser ut. Ingen enskild expert är bäst hela tiden och marknaden har oftast rätt över tiden, så den borde ge det bästa svaret på frågan: ”hur hög är räntan om ett halvår”?

Hög på låg ränta

Ser just nu ett program i trean om hur det är att röka på. Vi vet i alla fall vad effekten blir när Hemnetknarkare med svåra abstinensbesvär släpps ut på marknaden med rekordlåg ränta i blodet: priserna går upp igen!

Trots ett rekordstort utbud, så ökade bopriserna i februari. Många som inte lyckades sälja i höstas, går nu ut igen i mer gynnsamma vatten. Och en del som velat flytta men inte vågat, ger sig också ut på marknaden.

Men, hur länger vara effekten av räntedrogen? Just nu måste ju de som ger sig in i en bostadsaffär som de inte ansåg sig ha råd med för några månader sen (då räntan var betydligt högre) räkna med att bo i ett år och sen dö. För dessa låga räntor är ju ett exceptionellt undantag. Inget annat. Men, människor är inte rationella. Återigen bevisat, tack vare senaste Mäklarstatistik…

Det går fort nu…

I senaste numret av Privata Affärer (som uppenbarligen är riktigt färskt då det redan står januari 09 på omslaget) säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea, att hon inte tror på någon mer räntesänkning:

”Det är botten som vi ser det nu. Men vi får låta tiden gå och se hur marknaden stabiliseras.”

Nu har tiden redan gått. I sin senaste prognos spår nämligen Nordea och Annika Winsth att reporäntan ska ned till 1 procent i april. Bankens huvudscenario är att räntebotten nås någon gång i vår.

Jobbigt med pressläggningstid i dessa tider när de ekonomiska prognoserna revideras typ varje dag…

FI: Bankerna är både snälla och giriga på samma gång

Har bankerna passat på att sko sig på sina kunder nu när de kan skylla högre utlåningsräntor på finanskrisen? De har ju själva sagt att de ska öka sina marginaler, så det ligger nära till hands att misstänka att så är fallet.

Finansinspektionen har nu kommit ut med den första av sina rapporter där den ska undersöka om effekterna av statens garantipaket och ”stabilitetsåtgärder” kommer låntagarna tillgodo. Det verkar dock som att FI vare sig kan bekräfta eller förkasta misstanken om att bankerna inte sänker utlåningsräntorna så mycket som de kan. Det är både ris och ros i FIs rapport:

”Utlåningsräntorna till allmänheten med korta räntor har dock fallit något mindre än vad motsvarande interbankräntor fallit. Däremot har utlåningsrän-torna för längre löptider sänkts i större utsträckning än vad räntorna på sä-kerställda obligationer har fallit på andrahandsmarknaden.”

Om låntagarna både är vinnare och förlorare, så verkar det som att de som sparar på banken enbart är vinnare:

”Bankerna har sedan början av oktober sänkt sina inlåningsräntor med cirka 60-100 punkter på de största sparkontona vilket är betydligt mindre än ned-gången i interbankräntan på över 200 punkter. Bankerna har alltså förbättrat inlåningsvillkoren för allmänheten relativt utvecklingen på interbankmarknaden”

Apropå konkurrensen mellan bankerna skriver FI:

”Konkurrensen mellan bankerna avgör till stor del vilka räntor som erbjuds. Detta kan bland annat exemplifieras av att tre månaders räntan och två års räntan för bolån endast skiljer sig några enstaka punkter mellan alla banker och kreditinstitut vid varje given tidpunkt (se diagram nedan). Detta även då deras upplåningsstrukturer och upplåningskostnader skiljer sig betydligt mer åt.
Konkurrensen kan alltså vara en betydligt viktigare faktor än de faktiska upplåningskostnaderna när utlåningsräntorna sätts. Detta åtminstone när räntorna för varje enskild aktör jämförs med varandra.”

FI verkar alltså tillfreds med att konkurrensen fungerar, men tycker ändå vi skall räkna med högre utlåningsräntor på grund av kaptitaltäckningsregler:

”Utvecklingen inom banksektorn den senaste tiden har visat att marknaden sannolikt inte kommer att tillåta att bankernas egna kapital sjunker i den utsträckning som tidigare förväntades.
För att uppnå samma procentuella avkastning som tidigare förutsågs, krävs därför att bankerna kompenserar sig genom större marginaler i sin utlåning.”

Ökad kreditrisk spär på argumenten för högre utlåningsräntor:

”De nya förutsättningar som finanskrisen inneburit gör att man kan ifrågasätta om bankerna kommer att sänka riskpremierna i utlåningen till den låga nivå som gällde innan krisen bröt ut. Detta, liksom behovet av högre eget kapital, kommer att försvåra en återgång till samma nivå på utlåningsräntorna som innan finanskrisen bröt ut.”

Men, hur var det då med bankernas marginaler på utlåningen. Har de redan ökat dem mer än ”skäligt”? Det kan faktiskt inte FI svara på. De har inte fått tillräckliga uppgifter från bankerna för att dra någon slutsats om det:

”I och med att bankerna inte kunnat rapportera sina upplåningskostnader för denna period går det inte att dra slutsatser om hur bankernas utlåningsräntor påverkats i relation till deras upplåningskostnader. Eftersom det finns andra faktorer som påverkar bankernas upplåningskostnader för denna utlåning, kan ingen definitiv slutsats dras om huruvida bankerna ökat sina utlånings-marginaler.”

Mer i ämnet:

DI.se: Därför sänker inte bankerna räntan

DI.se: Ilskan växer mot snåla storbanker

DI.se: Bolånekunder kläms i kreditkrisen

Anders Andersson´s blog: Bankerna smyghöjde räntemarginalen med 1 procent

Aftonbladet.se: ”Bonusar och bolåneräntor hänger inte ihop

Aftonbladet.se: Anders Borg till attack mot bankledningarna

Smuts på kristallkulan

Credit till Tomas Pousette för den självkritiska insikten i DI att ekonomiska prognoser är väldigt vanskliga:

Ränteprognoser är osäkra eftersom de beror på ränte- och inflationsutvecklingen där överraskningarna ofta är stora”, säger Tomas Pousette, som har jämfört prognoser med utfall sedan 2002.

(Den största prognosmissen var sommaren 2003, då den korta räntan dök hela två procentenheter under den prognos som analytikerkåren hade gett tolv månader tidigare.)

Granne med artikeln om ”proffsens räntemiss” finns undersökningen som visar att nio av tio bostadsägare inte tänker ta nya lån under det kommande året.

Sorry bilhandlare, sorry K-rauta, sorry Ballingslöv…