Hela landet har inte haft en bostadsboom. Men även inom samma stad kan utvecklingen ha varit ojämn. Svd Näringsliv jämför i artikeln ”Husköpet är rena lotteriet” prisutvecklingen mellan olika stadsdelar i Stockkholm 2000-2007:
”År 2000 kostade snittvillan i Enskede och Skarpnäck ungefär lika mycket (2,3 M/2,4 M). Sju år senare kan villaägaren i Enskede (5,4 M) få en förtjänst på drygt 1 miljon kronor om han säljer och flyttar till snittvillan i Skarpnäck (4,3 M). Så stora är nämligen snittpriserna mellan dessa två intilliggande församlingar.”
Vad det beror på? I artikeln resoneras det om att nybyggnation kan dra upp snittpriset, men givet att Enskede inte vuxit till ytan på sju år så en massa nya tomter blivit lediga, så torde inte det förklara skillnaden. Enskede har blivit mer på modet, ökat sin sociala status mer än Skarpnäck på sju år. Är det kanske så det är? Artikeln citerar en KTH-studie:
”Den sociala överensstämmelsen i ett område påverkar köparen i hög grad när det gäller att fatta ett köpbeslut. Bostäder och bostadsområden som har blivit som varumärken och är bärare av olika identiteter kan således öka och minska i popularitet över tid.”
Alexander Norén 