Efter 5 år utomhus var utemöblerna lite skabbiga. Har dragit mig för att måla om dem då jag vet vilket tidsödande jobb det är om man gör grundarbetet rätt. Först tvätta, slipa, grundmåla, sedan stryka två gånger utan att det droppar.
Men nu i påsk gjorde jag slag i saken. Hur jag kom till skott?
Jag fuskade!
Om man tänker att ”bara det ser bättre ut än innan” så sänker man tröskeln väldigt. Tillräckligt för att våga ta klivet.
Ett litet kliv för mänskligheten, ett stort steg för perfektionisten inom mig som tidigare förbjudit å det strängaste allt sådant förkastligt fusk.
Jag är mycket nöjd. Naturligtvis över resultatet – nya fräscha utemöbler. Men framför allt är jag nöjd över att det finns hopp för mig att till slut kunna leva enligt devisen ”bra är gott nog”.
Jag tror man blir lyckligare så.