Kan verkligen tillväxtmarknaderna leva upp till förväntan?

Senaste Privata Affärer handlar om Kina. Flera experter med inriktning på placering i Asien uttalar sig om landet ekonomiska framtid och ger råd om hur mycket av sitt fondsparande man bör ha på denna tillväxtmarknad. Den allmänna uppfattningen om att man bör ”vara med där det växer” för att skörda den finaste frukten på aktiemarknaden återupprepas i denna Kina-special.

Christer Ljungwall, forskare vid China Economic Research Center vid Handelshögskolan i Stockholm:

”Du bör självklart ha en del i Kina-sparande om du har 15-20 år kvar till pension. Något annat vore fel, anser jag. Själv är jag 40 år och har en tredjedel av mitt pensionssparande i Kina.”

Kina-fonder var fram tills finanskrisen en riktig börsraket! Och nu så har det dalat. Men om vi bortser från risken för att det på kort sikt finns en aktiebubbla, och att det är tvära kast på grund av hög risk, hur blir det egentligen på lång sikt?

Är det verkligen så att om landets tillväxt är stark, så följer börskurserna med?

Det är i alla fall inte vad historien ger vid handen. Läser kapitlet om ”The impact of economic growth on market valuation” i Jeremy Siegels ”Stocks for the long run”, och förundras över grafen som tvärtemot intuitionen visar att BNP-utvecklingen faktiskt är svagt negativt korrelerad med börsutvecklingen!

Siegel:

”Economic growth has nowhere near as big an impact on stock returns as most investors believe… Although economic growth influences aggregate earnings and dividends favorably, economic growth does not necessarily increase the growth of per share earnings or dividends…”

Eftersom företag som växer inte kan göra det på lång sikt utan att tillskjuta kapital, så växer inte aktiens värde nödvändigtvis i samma takt som företagets vinst. Mer kapital fås ju antingen genom att skuldsätta företaget eller genom att ge ut fler aktier. Ökade räntekostnader eller utspädning av vinsten motverkar då att höja vinsten per aktie, och således finns det inget givet samband mellan höjda totala vinster och stigande aktiekurser.

Möjligen kanske det sambandet kan fungera i kortare perspektiv, innan kapitalbehovet hunnit ikapp, medan det fortfarande finns potential för ökat resursutnyttjande. Det kan ju också då bädda för en aktiebubbla, eftersom alla har en tendens att extrapolera de senaste årens siffror…

Därmed inte sagt att Kina är dåligt, det kan ju vara en bra placering av andra skäl. Inte minst finns det alltid en poäng med riskspridning på flera marknader, och då kan man ju inte vara utan en sådan stor marknad som den kinesiska. Men man ska inte skicka pengarna till Peking bara för att det är en ”tillväxtmarknad”!

För vidare läsning i ämnet, se t ex Jay Ritters artikel ”Equity Growth and Equity Returns”:

”It is widely believed that economic growth is good for stockholders. However, the cross-country correlation of real stock returns and per capita GDP growth over 1900–2002 is negative. Economic growth occurs from high personal savings rates and increased labor force participation, and from technological change. If increases in capital and labor inputs go into new corporations, these do not boost the present value of dividends on existing corporations. Technological change does not increase profits unless firms have lasting monopolies, a condition that rarely occurs. Countries with high growth potential do not offer good equity investment opportunities unless valuations are low.” (Abstract)