Ingen vill släcka bostadsbrasan

Styrräntan är kvar på 0,25 procent. Det var ingen överraskning.

Att riksbanken står fast vid sin prognos om att behålla den på denna rekordlåga nivå i ett år till var mer av en nyhet.

Att Riksbanken väljer att låna ut ytterligare 100 miljarder kronor till bankerna till en superbillig ränta, får en del att höja ögonbrynen. Det drar även på sig kritik från flera håll.

Att Riksbanken i samma veva i sin penningpolitiska rapport varnar för att bostadspriserna stiger mer än vad som hållbart på lång sikt, det är anmärkningsvärt (tidigare har i alla fall vice Riksbankschef Lars Nyberg sagt att han inte tycker att dagens bostadspriser utgör någon bostadsbubbla).

Riksbankens 100 miljarderslån till bankerna är ju till för att ge ge ännu billigare krediter på marknaden än vad den redan låga styrräntan förmår. Som att kasta bensin på brasan, när man saknar fler vedträn att lägga på elden. Naturligtvis kan ju bankerna välja att stoppa de nya billiga pengar från Riksbanken i egen ficka och bättra på sina vinster istället för att skicka ränterabatten vidare till kunderna. Men Riksbanken hoppas i alla fall på att 100 miljarderslånet till bankerna till bästa kompisräntan ska komma kunderna till del i slutändan genom ännu billigare lån till företag och… bolånekunder.

Samma bolånekunder som lånar till renovering och nya bostadskköp som aldrig förr. Riksbanken konstaterar själva i sin rapport att ”bostadspriser och hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan har fördubblats sedan 1996”, att ”andelen hushåll som tar bostadslån till rörlig ränta också stigit relativt kraftigt den senaste tiden”, att ”svenska hushåll kan ha bildat sig orealistiska förväntningar om framtida ökningar i bostadspriser”, samt att ”den genomsnittliga prisökningen på cirka 8 procent per år sedan 1996 inte är långsiktigt hållbar”.

Om nu Riksbanken är oroad över att vi framöver kan komma att få en bostadsbubbla som spricker otrevligt i ansiktet på högbelånade svenskar som riskerar förlora jobbet, varför kastar den då ännu mera bränsle på bostadsbrasan genom de här billiga lånen till bankerna?

Av samma skäl som den inte heller kan tänka sig höja styrräntan för att hindra en bobubbla från att blåsas upp.

Riksbanken ska nämligen inte lägga någon större vikt vid hur det går för bostadspriserna. Den ska använda räntan för att hålla inflationen nere vid 2 procent, det är dess tydliga uppdrag. Punkt. Just nu tycker Riksbanken det viktigaste är att hålla räntan nere för att kicka igång ekonomin, och det tänker man prioritera så länge som inflationen inte riskerar bli för hög.

”Det finns en majoritet som vill köra stimulanspedalen i botten” säger Cecilia Skingsley, på Swedbank till DI. Hon tror även att Riksbanken egentligen är oroad över boprisernas utveckling. Till DN säger hon att ”stigande bostadspriser och ökad bostadsutlåning är den främsta anledningen till att Riksbanken kan komma att höja reporäntan snabbare än planerat”

Men Riksbanken själv nöjer sig just nu med att vädja till andra beslutsfattare i samhället att försöka stävja utvecklingen. Riksbanken uppmanar bankerna att inte låna ut mer till kunderna än de klarar av när räntan är högre. Den lämnar även över stafettpinnen till politikerna genom att skriva i den penningpolitiska rapporten att ”även finanspolitiken kan bidra till en mer stabil utveckling på bostadsmarknaden genom förändringar av till exempel fastighetsskatt, stämpelskatt, och möjligheter till ränteavdrag.”

Kommer de vanliga bankerna som folk lånar hos att ta sitt ansvar? Det kommer de göra så mycket som man kan förvänta sig av en kommersiellt driven bank som är ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt på bolånekunderna. Man ska med andra ord inte räkna med att bankerna självmant skärper utlåningsreglerna i någon större utsträckning.

Kvar då för Riksbanken att hoppas på politikerna. Finansminister Anders Borg sa faktiskt nyligen i SVTs morronsoffa att han är orolig för att vi i Sverige håller på att blåsa upp en bostadsbubbla som riskerar spricka om några år, och sa att ”det krävs beredskap för att vidta åtgärder mot det”.

Om jag får gissa så tänker han främst på att reglera bankernas utlåning till kunderna. Kanske genom att bestämma att banker inte får låna ut till mer än säg 80% av bostadens värde?

Om finansministern efter valet nästa år istället heter Tomas Östros, så får man titta på de rödgrönas uttalande om fastighetsskatterna för att gissa vad som väntar. Mot bakgrund av allt fler varningar om en bostadsbubbla så blir det då ännu lättare för de röd-gröna att argumentera för en höjning av fastighetsskatten ”inte minst för att värna om en sundare prisutveckling på bostadsmarknaden”, som det skulle kunna låta.

Men, räkna inte med några politiska ingripanden av något slag före valet. De åtstramningar av bostadsmarknaden som kan komma genom högre bostadsskatter eller reglering av bankernas utlåning, de är inte direkt hett valfläsk. Ingen vågar nog slå av strömmen till bostadskarusellen för valet 2010.

Om bopriserna inte hunnit mattas av dessförinnan, och politikerna efter valet överraskar med säg en oväntat stor höjning av fastighetsskatten, så kan det bli vändpunkten som sätter stopp för tron på stigande priser. Politiska besked efter valet kan bli nålen som punkterar den bubbla som Riksbanken alltså är orolig för håller på att blåsas upp.

Men som sagt, vänta dig ingenting av Riksbanken för att pysa den innan det är för sent. Vänta dig inget av politikerna före valet.

Bostadsbrasan lär få brinna ostört ett tag till.

(Mer i detta ämne i A-ekonomi imorgon bitti)