Svenskar som inte aktivt väljer elhandlare och kontraktstyp får oftast så kallade tillsvidareavtal. Ett vanligt svenskt villahushåll med sådant avtal betalar mellan 1 000 och 2 000 kronor mer per år än motsvarande hushåll i grannländerna, enligt en rapport från Villaägarna.
Nu skriver centerledaren och näringsministern Maud Olofsson på DN Debatt att hon tror att ”många upplevt att regeringen stått på elbolagens sida och inte på konsumenternas.” För att ändra på den bilden vill hon nu tvinga elbolagen att ge även tillsvidarekunderna ett skäligt elpris, genom att inför prisreglering på den typen av avtal. Detta kommer efter den senaste tidens ”eluppror”. Bara hos Aftonbladet har över 300 000 läsare protesterade mot de rådande villkoren på elmarknaden.
Med tanke på hur fult det är av elbolagen att tvinga på icke-väljare det absolut sämsta avtal de kan hitta på, kan man ju undra om det inte redan går att komma åt problemet med hjälp av lagstiftningen mot ocker…
Annika Creutzer skriver på E24 om fler saker som Olofsson borde gå vidare med för att förbättra konsumenternas situation.
Jag tycker att det luktar gammal politik att lagstifta så att människor slipper bry sig. Staten tar hand om din brist på engagemang, är något som hittades på för längesedan. Vi bör bort från ett samhälle där det underlättas för dem som inte orkar eller vill (samma sak enligt mig) göra ett aktivt elval. När det gäller funderingen om inte det skulle räcka med gällande lagstiftning tänker jag direkt, att det har närmast blivit en tradition i Sverige att stifta nya speciallagar istället för att använda de som redan finns!