Skulle uppför Gopshusberget med barnen. Väntade förgäves på att någon av barnen skulle utbrista ”till topps beste far!” (jag vet, ”bestefar” betyder farfar/morfar, men det var precis en sådan scen). Jag får istället heja på dem att orka sista biten och fokusera på målet – toppstugan med utsikten som sträcker sig ända bort till Orsa och Siljan.
Men efter ett tag så är det jag som sinkar oss istället.
Ett fält av små julröda kulor knoppar upp sig ur mossan i klasar här och var som skriker efter att bli plockade. En näve här och en näve där och så sitter jag till slut i slänten och mumsar på lingon. Njuter plötsligt av stundens sötma istället för att bestiga berg.
En påminnelse av vad gott det är finns nu i kylskåpet i form av världens godaste rårörda lingon.