Jag fattar inte att jag gått på det i alla dessa år. Men det är väl en fråga om ålder. Lurad av gammal vana.
En gång i tiden var det tax free på riktigt. Skattefritt! Parfymen, spriten och cigaretterna var verkligen billigare på flygplatsen på väg till Las Palmas eller London. Men sedan EU, så ja, inre marknad. Tax free no more. Men det sitter i – känslan av att det är i ”taxfreen” på flygplatsen man kan fynda. De till och med frågar en om boardingkortet ännu, som krav på att få handla. Och så kallar de butikerna alltjämt ”Duty free”, för att ytterligare förstärka känslan av prisvärdhet. Lägg därtill fenomenet med mentala konton, där vi tycks ha en mer liberal hållning till att hushålla med pengarna när de dras från ”semesterkontot” i huvudet. Allt är riggat för att vi ska känna att det gäller att passa på på flygplatsen, för det är här det är billigast! Men det är det inte.
Det är snarast dyrare.
På Alicantes ”Duty Free” var jag på väg att plocka på mig en cava för 11€, men hejdade mig när jag mindes att just denna flaska endast kostade 8.95€ på det lokala snabbköpet.
Parfymen jag spanat in i det lokala parfymeriet – som där kostade 55 € – ville de ha hela 85€ för på dutyfreen på flygplatsen (samma parfym kostar för övrigt ca 950 på Arlanda!).
Taxfree-shopping följer samma regel som all flygplats-shopping: det är dyrare. Punkt. Passa på att spraya på dig en massa parfymprover, men beställ sedan på nätet eller köp i den lokala parfymerian (åtminstone i Spanien var det betydligt billigare).
Som dutyfree-personalen befriande ärligt svarade när jag frågade varför det var dyrare hos dem än ”i land”: det är bara på specialerbjudanden vi är konkurrenskraftiga numera.
Jag ville inte känna mig dum, men samtidigt spratt det i shoppingnerven (jag var ju ändå på en ”taxfree” !). Det blev ett par flaskor till specialpris. Som tur är är de i alla fall garanterat dyrare i Sverige…