29 pensionsmiljarder upp i rök

ok

Pensionsspararna har förlorat 29 miljarder kronor på höga avgifter i PPM under de senaste sju åren. Det konstaterar Riksrevisionen i en stor granskning av fondutbudet.

29 miljarder kronor eller fyra procent. Så mycket mer kapital hade passiva indexfonder med lägre förvaltningsavgifter gett än vad fondföretagens runt 800 fonder har lyckats höja svenskarnas pensionskapital, enligt Riksrevisionen som granskat de drygt 100 fondförvaltarnas arbete och redovisning i premiepensionssystemet.

Fondbolag får kritik för att de inte redovisar alla kostnader. Till exempel saknas enhetlig kostnadsredovisning för så kallade fondandelsfonder, så kallad ”fond-i-fond.

-Fond-i-fonder är i genomsnitt ingen bra affär. Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen misstänker också att fondförvaltare smyghöjer avgifterna. Samtidigt visar granskningen att det stora flertalet sparare inte reagerar genom att byta till en annan fond när avgifterna ökar.

Systemet funkar inte som det var tänkt, eftersom spararna inte är så aktiva som man hoppades på när det lanserades. ”Om spararna är välinformerade och aktiva leder det i förlängningen till en ”självsanering”, eftersom de då väljer bort fonder som inte presterar i nivå med sin avgift. Riksrevisionen menar dock att det finns indikationer på att självsaneringen inte fungerar”, skriver man i sammanfattningen av rapporten.

Riksrevisionen konstaterar också att beteendeforskning om hur människor väljer när det gäller pensionssparande ”visar att många sparare inte är intresserade av finansiella val. De låter därför bli att välja, låter sig ledas eller riskerar att göra ganska extrema val. Det väcker frågan om huruvida Pensionsmyndighetens informationsansvar ska sluta vid att presentera byggstenarna för en genomtänkt analys av kostnadseffektiviteten, eller om myndigheten även ska presentera själva analysen”.

Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att utreda om man kan ställa högre krav på fondbolagen att redovisa alla kostnader samt att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att regelbundet utvärdera kostnadseffektiviteten på fondtorget, dvs om spararna får valuta för sina sparpengar.

Beska slutsatser om ett premiepensionssystem som redan är hårt kritiserat efter att fuskfonder avslöjats och ledande forskare inom beteendeekonomi ifrågasatt nyttan av ett så stort antal fonder att välja mellan. Det stora antalet vore inte ett problem, om man bara gav spararna bättre vägledning att sortera i urvalet på ett vettigt sätt. Den som inte kan så mycket om fonder och inte vill ligga i förvalsalternativet, statliga AP7 Såfa som hitintills visat sig vara ett ypperligt alternativ, skulle vara hjälpt av bättre urvalsverktyg än vad fondtorget idag erbjuder.

Den här granskningen bekräftar också tre andra ”sanningar” om fondsparande:

  1. Avgifterna betyder mycket för den slutliga avkastningen. 1,5% kanske inte låter så farligt jämfört med 0,5%, men med ränta-på-ränta-effekten kan det bli stora pengar när det är dags att gå i pension.
  2. Högre avgift betyder inte att det är en ”bättre fond”.
  3. Indexfonder, som följer snittet av aktier på börsen, är för de allra flesta sparare (särskilt passiva) ett utmärkt alternativ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s