Här och nu, var god dröj…

Jag är uppenbarligen inte ensam om att irriteras på beteendet att släppa allt man har för handen, till exempel avbryta ett möte eller personligt samtal för att svara i telefonen så fort den ringer. Emanuel Karlsten rasar också mot detta otyg i DN:

”Galenskapen blir kanske tydligast när vi vänder på den. Jag testade det häromdagen när jag skulle köpa hämtmat från thai-kiosken runt hörnet där jag bor. Fem personer stod före mig i kö. Jag gick en bit bort och ringde in min beställning i stället. Inga problem, beställningen prioriterades framför de fem personer som stod i fysisk kö.
Kanske handlar telefonsvarandet om en ängslighet att missa någon eller något – ett tillfälle, en röst, en bekräftelse, en människa. Eller så är det så enkelt som att beteendet är så djupt nedärvt att vi inte reflekterar över det. Vi bara svarar – det ringer ju?”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s