Det minst vågade som proffstyckare den senaste tiden har varit att håna Björn Ranelid. Att skriva en krönika, twittra eller blogga raljant om hans framträdande i melodifestivalen är lika originellt som att varje år inför 24:e december filosofera över varför så många bänkar sig framför Kalle Anka på julafton.
Varför anses det okej att mobba Ranelid? Det är den intressanta vinkeln på detta samtal i Studio Ett där bland andra Unni Drougge tycker han har sig själv att skylla, medan Niklas Strömstedt ångrar att han skrev lite nedlåtande om honom på Twitter: ”man ska ju inte mobba vuxna om man samtidigt vill barnen ska lära sig att inte mobba”, sade han klokt i programmet.
De som stämmer upp i denna mobbningskör är alla de som själva avundsjukt önskar att de fick hans uppmärksamhet. Men gå då ut och gör samma sak själva om ni tror att ni kan! Töntar…
Alexander Norén 
Tack Alexander!