I framtiden betalar du med mobilen, banken heter Google och vet inte bara allting om dina köpvanor, utan vet även bättre än du själv hur du kommer handla framöver.
Det är ett scenario. The Economist har ett spännande special om framtidens banker i senaste numret. Bland annat får man veta sådant som att bankkrisens Spanien faktiskt har några av världens mest effektiva och moderniserade banker. Samtidigt är det landet där det finns ett bankkontor i varje kvarter (43 000 st, att jämföra med USAs 90 000 bankontor). Kanske hänger det ihop. Av samma skäl som The Economist lyfter fram det som en förklaring till varför Spanien hamnade i sin egen extra jobbiga finanskris:
”Spain is arguably the world’s most competitive banking market. Thanks to its fiercely independent regions, it has a remarkable number of banks for its size. Even more remarkable is the number of branches, some 43,000, which works out at one branch for every 1,000 people, or about six times the number in Britain and more than twice as many as in France and America. “With too many players you end up overbanked because every bank wants to be everywhere,” says Pedro Rodeia at McKinsey. This keen competition pushed some smaller banks to lend recklessly, causing a banking crisis that blew up the economy.”
Men det mest intressanta – och som kommer påverka konsumenter över hela världen – är utvecklingen mot smartare banker. Driven av användandet av smarta telefoner. Bankerna sitter redan idag på en guldgruva för marknadsförare i form av vår köphistorik. I takt med att vi blir vana vid att få riktade erbjudande á la Google och Facebook kanske de vågar börja använda sig av det sifferhavet för att börja konkurrera just med Google och Facebook om handlarnas annonspengar. Men då får de hoppas att Google och Facebook inte hinner bli bank innan de kommit till skott med det (Google har redan sin Wallet på gång).
Den som vill utnyttja informationen om våra köpvanor måste dock först övertyga oss om att den informationen inte sprids hur som helst. Där har de traditionella bankerna ett företroendemässigt försprång. Jag skulle inte anförtro Facebook min finansiella historik och köpvanor idag i alla fall. Vem vet vilken ”tredje part” Zuckerberg har rätt att sälja det till enligt användaravtalet jag inte läst, men skrivit på?
Sen måste man vara försiktig med att visa att storebror faktiskt ser dig:
”In America Visa has teamed up with Gap, a clothes retailer, to send discount offers to cardholders who swipe their cards near Gap’s stores. Yet in peering so obviously into people’s spending habits, banks run a risk of spooking their customers and running foul of privacy advocates. Target, an American retailer, received unwelcome attention earlier this year when it reportedly discovered from a teenage girl’s shopping patterns that she was pregnant —and mailed her baby-related coupons—before she had told her father.”
Nya sätt att tråla i sifferhavet ger nya sätt att bedöma om en potentiell kund kan bli lönsam eller inte. Företaget Cignifi har tagit fram ett analysverktyg som utifrån ens telefonsamtalshistorik kan avgöra om man kommer betala tillbaka banklånet eller inte. Vem vill lämna ifrån sig sina mobilsamtalslistor för att bli bankkund? Enligt företaget själva – kreditovärdiga kunder i t ex Brasilien.
Även i livsmedelsbutiken får man framöver tänka på vad man handlar om man inte vill bli sämre behandlad av banken:
”Tesco, a large British retailer, collects enormous amounts of data on its customers’ shopping habits that allow it to send precisely targeted coupons. When a household starts buying nappies, signalling the arrival of a new baby, Tesco usually sends discount vouchers for beer, knowing that the new father will have less opportunity to go to the pub. The firm also has banking ambitions. It already offers credit cards and loans and plans to introduce full bank accounts. Given the depth of its databases, it may well assess the creditworthiness of its customers on the basis of their grocery shopping.”
Den som är kund hos ICA-bank får framöver kanske tänka sig för nästa gång hen lägger ned ett storpack Billys-pizza tillsammans med ostbågar, folkis, ett paket cigg och en Triss-lott i varukorgen. Kanske signalerar det sämre kreditvärdighet än om man proppar vagnen full med nyttig fisk, grönsaker, surdegsbröd, EKO-mjölk och senaste numret av Privata Affärer?
Jag som köper både fryspizza och ostbågar emellanåt, kommer i alla fall välja den bank som inte får snoka i varukorgen för att utesluta mig som kund när jag söker bolån. Samtidigt skulle jag gärna ta emot smart utformade rabattkuponger som jag verkligen har nytta av. Utmaningen för framtidens smartare banker ligger i att lyckas övertyga mig om att jag kan få det senare utan att behöva offra min integritet så pass mycket att jag åker på det första.
Alexander Norén 