Olle Rossander går till attack mot ekonomijournalisterna i detta inlägg på DN-debatt. Han vänder sig mot mycket, men rundar av artikeln med det som nog svider mest eftersom det ju faktiskt stämmer bäst:
”Men vem har sagt att journalistiken skall vara lätt? Det är kunniga journalisters jobb att ta reda på, och därefter förklara, hur det förhåller sig. För att göra ett fullgott jobb räcker det inte med att sticka en mikrofon under näsan på någon hyfsat verbal expert eller kollega och fråga hur han eller hon upplever situationen!”
Jag känner själv hur akut behovet kan vara en dag mitt i finanskrisen att till exempel få snabb koll på hur det svenska betalningssystemet fungerar, för att kunna förklara senaste Riksbanksinsatsen i ett kort telegram om femton minuter. För att förenkla så man kan förklara effektivt, måste man först själv förstå på djupet. Annars tar man till ”andras” formuleringar och använder sig av fluffiga formuleringar och diffusa metaforer. Tänk ”blodomlopp”, ”pumpa in miljarder” etc. Låter bra, men säger väldigt lite. Har nog själv en del synder att lägga upp på altaret om sanningen ska fram…
Rossander har rätt, och vi ekonomijournalister som just nu sitter mitt i elden får se till att erkänna vår okunskap där den råkar finnas (det är okej, alla kan faktiskt inte vara experter på allt!), och inte tro att vi förstår det vi inte förstår.
Ställa en ”dum” fråga för mycket till Riksbankschefen är aldrig fel!
Alexander Norén 