Knapphetens begär

I måndags fick jag ett reklamutskick från Coop. Såg ett par snygga kaffemuggar som de tagit fram för att uppmärksamma KFs 110-årsjubileum. Det är en remake av Stig Lindbergs ”Fallande Löv”. Tänkte att det nog är bäst att åka till stormarknaden samma dag för att de inte ska ta slut. När jag kom fram vid sextiden på kvällen stod redan en skylt som meddelade att de sålt slut. Av expediten fick jag höra att de tog slut redan vid lunchtid. Senare i veckan testar jag om det kanske finns några kvar i Mora, där min far befinner sig just nu. Slut även i Mora. De säger att ”det tagit slut i hela landet”. Men, får faktiskt napp i Orsa! Där hade de 30 kvar i torsdags. Men pappa kunde inte åka förrän på lördag, och då hade de tagit slut. Allt gick åt på fredagen, inklusive de 20 extra de fick in den dagen. Ordet hade väl helt plötsligt spridit sig på byn i Orsa att Stig Lindberg sålde för 20 spänn koppen på Konsum…

Jag var så nära… men ack så fjärran… Nu hade jag blivit besatt i att få tag på dem! Eftersom vi funderade på att åka till Kolmården snart, kollade jag med butikerna i Östergötland. Nio samtal med negativa svar. På det tionde får jag napp! Vi åker till Kolmården, och efter giraffer och delfinshow drar åker vi till Norrköping och stannar till vid Coop Extra vid Risängen. Där länsar jag dem på deras sista 14 muggar och känner mig mycket nöjd när jag kommer ut med min trofé.

Väl hemma upptäcker jag att de inte är tillverkade av Gustavsberg, där Lindberg under många år var konstnärlig ledare. Men vafan, de ser ju sjyssta ut även om de är ”made in China”.

Efter att fyndjaktshetsen lagt sig, och adrenalinet i mitt blod åter landat på normala nivåer börjar jag fundera på vad det var som egentligen hände…

Har Coop gjort en H&M? Genom att med begränsad upplaga skapa efterfrågesug och medial uppmärksamhet?

Nä. H&M annonserar ut i god tid före att kändisdesigner si och så ska göra kläder åt dem. Så skapas förväntningar som bygger köer utanför butikerna på releasedagen, och multum av media inför.
Men Coop har inte ”förvarnat” på rätt sätt om detta, och går således miste om den positiva uppmärksamhet man därmed kunnat få på förhand. Den enda uppmärksamhet de nu får är negativ, då många kunder känner sig blåsta på att inte kunna köpa det som utannonserats i reklambladen som skickats ut. Man får mer känslan av att de håller på med lockvaror som tar slut direkt såsom elektronikkedjor brukat locka kunder till butikerna.

Om det var ett försök att skapa hype á la H&M var det totalt misslyckat. Om inte, så betyder det att man grovt underskattat attraktionen av en av svensk designs största namn inom porslinskonst. I vilket fall som helst är det väl ett bevis på att 50-talet är hetare än någonsin?