Det är häftigt att amortera

Nu snackas det alltmer bland politiker om amorteringskrav på bolån. Alltifrån bostadsminister Stefan Attefall (KD) som tycker ”det är rimligt och sunt att varje människa som har lån också amorterar i någon form”, via Anders Borg (M) som vill fundera ett tag till innan han sätter ned foten, till Carl B Hamilton (FP) som går längst och redan nu kräver lagstiftning som gör verklighet av snacket. Det är ju lite konstigt när förespråkare för amorteringskrav säger att det är upp till Finansinspektionen och Riksbanken att fixa den grejen. De har ju inte mycket att säga till om på det området.

När jag läste ett telegram om detta i A-ekonomi i förra veckan ringde en tittare som var orolig över vad det skulle kunna innebära. Jag sa att min gissning är att det bara skulle gälla nyutlåning. Det är ju nyutlåningen man är ute efter att bromsa. Dessutom skulle det vara politiskt svårt att övertyga folk om att de ska få förutsättningarna för sin privatekonomi ändrade retroaktivt. Det var precis det kvinnan i andra änden av luren var rädd för. Hon hade precis gått in i en bostadsaffär med en kalkyl som byggde på att inte amortera.

Det värsta som kunde hända svensk ekonomi vore en boprisbubbla som spricker. Visserligen har vi i Sverige en unik situation med stadigt ökande efterfrågan som inte matchas med tillräckligt växande utbud pg av att det byggs för lite bostäder, men det är inget som håller emot för alltid. En prischock kan utlösas ändå av något som vi idag inte kan förutse. Bo Lundgren som spår ett kraftigt prisfall i Stockholms innerstad och säger att han aldrig skulle våga köpa en lägenhet där idag, kanske  får rätt. Kanske inte. Ingen som vet. Men jag föredrar att aldrig få veta vad som skulle hända om vi inte drog i bromsen i tid. Amorteringskrav är ett milt sätt att börja sänka farten.

Förresten, om du bara ska läsa en artikel om bopriserna den här veckan, läs den här. Hans Lind är en klok man.