Han får ekonomipriset

Vem får ekonomipriset i år?

Enligt statistik som BBC samlat på sig är den typiske Nobelpristagaren en gift, slätrakad man i sextioårsåldern som är född på våren (födda tidigt på året har försprång i skolan?).

Bortsett från den fantombilden, kan man inte så säkert veta. Så här gissar några proffs:

Thomson Reuters, som brukar förutspå Nobelpristagare tror i år att ekonomipriset går till…

…Sir Anthony B. Atkinson “For studies of income inequality and contributions to welfare state and public sector economics”
och Angus S. Deaton “For empirical research on consumption, income and savings, poverty and health, and well-being

…eller till Stephen A. Ross “For his arbitrage pricing theory and other fundamental contributions to finance”

…eller till Robert J. Shiller “For pioneering contributions to financial market volatility and the dynamics of asset prices

I omröstningen på Ekonomistas-bloggen ser topp tre ut så här i år:

1. Paul Romer (15%)

2. Robert Shiller (12%)

3. Robert Barro (10%)

Gamla favoriter i repris. På fjärde och femte plats hamnade dock två kandidater som är nya för i år: Anthony Atkinson (7%) och Gordon Tullock (6%). Läs mer här.

Shiller är inom ekonomi vad Haruki Murakami var för litteraturpriset i förhandssnacket. En favorit, som kanske haussas extra mycket i år på grund av att forskning om svajiga finansmarknader är rykande aktuellt. Men bubbelteorier och beteendeekonomi var ju lika aktuellt ifjol, och då fick han det inte. Även om det vore väldigt roligt om priset gick till en ekonom som förstått att ”economic man” är en chimär, så tror jag faktiskt inte priskommitén är så trendkänslig. Än finns väl många gamla ekonometriker som måste betas av för lång och trogen tjänst innan det är dags för en ny Kahnemann i form av Schiller.

Hubert Fromlet, som har en bra track-record vad gäller att ringa in de namn som det handlar om, har i år dessa på sin shortlist:

¤  Robert Barro                              ¤  Paul Romer

¤  Avanish Dixit                            ¤  Gene Grossman / Elhanan Helpman

¤  Angus Deaton                            ¤  Douglas Diamond

¤  Lars Peter Hansen                     ¤   Jerry Hausman

¤  Bengt Holmström                      ¤   Jean Tirole

Robert Schiller tar sig in först på hans Topp 20-lista. Fromlet har ett intressant resonemang om vilka forskningsområden som ligger bäst till. När det kommer till finansiell ekonomi tvingas han konstatera att det inom det området bara finns delar som ännu är intressanta:

”…med betoning på ”delar”, eftersom den hittills dominerande ”perfekta marknadsteorin” (Perfect  Market Theory) uppenbarligen visade sig i stora stycken som inaktuell eller rent av obsolet åren före och under den alltjämt rådande finanskrisen.

Just det som Schiller skrivit så mycket om. Och Fromlet verkar inte riktigt vilja räkna ut honom, bara för att han inte platsade på Topp 10-listan:

”Behavioral economics” med sina psykologiska inslag kan framöver åter komma att belönas. Kanske behövs dock fler vetenskapliga (metodiska) genombrott inom detta område. För egen del anser jag att  ”behavioral finance”-forskarna Robert Shiller och Richard Thaler samt möjligen Ernst Fehr redan idag skulle kunna vara mogna för det högsta vetenskapliga priset i ekonomi. Men varför fick då Thaler inte priset tillsammans med Kahneman och Smith år 2002, kan man fråga sig.”

Blir det en ekonom som Schiller så får vi en ny Krugman. Läser just nu hans ”Animal Spirits” som han skrivit tillsammans med tidigare pristagaren George Akerlof. I förordet sätter de ned foten och hyllar Keynes. Årets pristagare kommer tusen gånger få frågan av journalister: ”hur löser man krisen?”. En ny vältalig ekonomiprofessor med lika vass tunga som stort självförtroende kan därför bli en maktfaktor i den ekonomisk-politiska debatten framöver. Om det nu inte blir en försynt farbror ekonometriker, vill säga.

Kl 13 får vi se vem det blir i år. Se det live här på SVT!

Till sist vill jag tipsa om denna undersökning som Karin Boys på DN refererade till i sin intressanta artikel i helgen (som inte går att länka till) om vad som krävs för att bli Nobelpristagare. Den amerikanske läkaren Franz Messerli presenterar i veckans nummer av New England Journal of Medicine en undersökning som visar på sambandet mellan chokladkonsumtionen och antalet Nobelpris i ett visst land. Ett mycket starkt samband framträder, särskilt om man tar bort Sverige ur leken.

Choklad ÄR nyttigt, och ju mer desto bättre! Eller hur?

Eller så är detta ytterligare ett bra exempel på det luriga med statistik. Vad är orsak, och vad är verkan? Och vad samvarierar på grund av någon annan faktors påverkan? Det är frågan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s