Författarna som kan få Nobelpris i år

da

Det blev inget litteraturpris i år på grund av haveriet i Svenska Akademin. Men det kan ändå bli en författare som får ta emot priset av Kungen den 10:e december. I Morgonstudion tipsade jag om de läsvärda kandidaterna till ekonomipriset!

Tittar man på listor där förståsigpåare tippar ekonomipristagare så dyker det varje år upp namn som Paul Romer, Paul Milgrom och Robert Barro. Årets bubblare är David Kreps, en allkonstnär inom ekonomisk vetenskap som är vass på att göra modeller för att förstå alltifrån prissättningen av optioner till kulturen inom organisationer. Men vi glömmer dem nu. Det är mycket svårt att tippa vem eller vilka av det mer än 50-tal starka namn på möjliga-listan det verkligen blir. Det enda jag vågar säga är att det nog inte blir ännu en beteendeekonom. Förra året fick ju gurun inom området, Richard Thaler, priset för att ha fört psykologin in i ekonomin. Thaler är också en god historieberättare, och har ett par bästsäljande böcker på sin meritlista. Böcker där han framgångsrikt populariserat sin forskning för en bredare allmänhet. Han är inte ensam om den förmågan. Bland de möjliga ekonomipristagarna finns flera läsvärda kandidater. Här är fem av dem:

Daron Acemoglu är en turkisk-armenisk nationalekonom verksam i USA. Känd för sin forskning om politisk ekonomi och vilken roll ekonomiska och politiska institutioner har för ekonomisk utveckling. Medförfattare till boken ”Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity and Poverty” där han förklarar varför vissa länder är fattiga och andra blivit rika. Det är en historielektion som tar oss med på en resa från romar-riket till dagens tvekamp mellan USA och Kina. Acemoglu är en av de mest citerade ekonomiforskarna, vilket är en ”Nobel” valuta. Endast 51 år gammal, bara tonåringen i Nobelpris-sammanhang, så priskommitén kan tänka att det inte är någon brådska med att belöna honom.

Esther Duflo bryter av mönstret för den typiske ekonomipristagaren ännu mer: blott 46 år och…kvinna! Av de 79 som hittills fått ekonomipriset är 78 män. Så se Duflo som en högoddsare. Men ändå dyker hon upp allt oftare på listor över dem som andra ekonomer skulle vilja fick priset. Denna franska nationalekonom är professor i fattigdomslindrande och utvecklingsekonomi vid MIT i USA. I sin senaste bok ”Poor economics” undersöker hon, likt Acemoglu, orsakerna till fattigdom. Medförfattare är den indisk-amerikanske ekonomen Abhijit Banerjee, som också figurerar i Nobel-spekulationer emellanåt. Känd för sina fälststudier, forskning som görs ute i verkligheten genom att testa olika insatser och se vilka som funkar bäst. Se t ex hennes TED-talk om sociala experiment för att bekämpa fattigdom, för en effektfull presentation av hennes forskning. Finns på ted.com.

Martin Weitzman, amerikansk Harvard-professor som forskar om miljö-ekonomi, gav tillsammans med Gernot Wagner 2015 ut boken ”Climate Shock” där budskapet är att se på klimatförändringarna på samma sätt som försäkringar – ett riskhanteringsproblem där det är klokt att betala ”försäkringspremien” nu för att slippa ta smällen av en eventuell katastrof. Skulle kunna få priset tillsammans med en annan man som ofta brukar nämnas när det tals om att ”det är tid för miljöekonomi” att få priset – William Nordhaus. Amerikansk professor vid Yale, en pionjär inom området som utvecklade klimatekonomimodeller redan på 70-talet, och vars forskning är användbar när man ska resonera om vilka insatser för att bekämpa klimatförändringarna som är mest effektiva.

Ariel Rubinstein är en israelisk ekonomiprofessor som gjort sig känd för sin forskning om spelteori och människans begränsade rationalitet, hur vi fattar beslut… Hans bok ”Economic Fables” är mycket personligt skriven. Delvis memoarer, delvis en crash-course i ekonomi för den som vill få inblick i vad ekonomisk vetenskap kan ha för betydelse för samhället.

Apropå memoarer och böcker som kan funka som introduktion till ekonomi, så måste vi nämna den ende svensken på listan över potentiella pristagare: Assar Lindbeck. I självbiografiska ”Ekonomi är att välja” får vi följa denne nestor inom den svenska ekonomisk-politiska debatten från uppväxten i Norrbotten under trettiotalet till de stora reformer han var huvudarkitekt för, som följde på den svenska nittiotalskrisen. En resa som tagit honom från att vara en av socialdemokratins främsta ekonomiska tänkare till en av dagens tydligaste förespråkare för marknadshyror. Skulle han få priset, trots sin tidigare långa koppling till priskommittén, vore det för sin arbetslöshetsforskning och insider/outsider-teori.

Fotnot: rubrikens ”Nobelpris” avser ekonomipriset, som instiftades 1968, och som alltså inte ingår i Alfred Nobels testamente. Det heter ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne” och delas ut tillsammans med de ursprungliga Nobelprisen.

 

Annonser

Han får ekonomipriset

Vem får ekonomipriset i år?

Enligt statistik som BBC samlat på sig är den typiske Nobelpristagaren en gift, slätrakad man i sextioårsåldern som är född på våren (födda tidigt på året har försprång i skolan?).

Bortsett från den fantombilden, kan man inte så säkert veta. Så här gissar några proffs:

Thomson Reuters, som brukar förutspå Nobelpristagare tror i år att ekonomipriset går till…

…Sir Anthony B. Atkinson “For studies of income inequality and contributions to welfare state and public sector economics”
och Angus S. Deaton “For empirical research on consumption, income and savings, poverty and health, and well-being

…eller till Stephen A. Ross “For his arbitrage pricing theory and other fundamental contributions to finance”

…eller till Robert J. Shiller “For pioneering contributions to financial market volatility and the dynamics of asset prices

I omröstningen på Ekonomistas-bloggen ser topp tre ut så här i år:

1. Paul Romer (15%)

2. Robert Shiller (12%)

3. Robert Barro (10%)

Gamla favoriter i repris. På fjärde och femte plats hamnade dock två kandidater som är nya för i år: Anthony Atkinson (7%) och Gordon Tullock (6%). Läs mer här.

Shiller är inom ekonomi vad Haruki Murakami var för litteraturpriset i förhandssnacket. En favorit, som kanske haussas extra mycket i år på grund av att forskning om svajiga finansmarknader är rykande aktuellt. Men bubbelteorier och beteendeekonomi var ju lika aktuellt ifjol, och då fick han det inte. Även om det vore väldigt roligt om priset gick till en ekonom som förstått att ”economic man” är en chimär, så tror jag faktiskt inte priskommitén är så trendkänslig. Än finns väl många gamla ekonometriker som måste betas av för lång och trogen tjänst innan det är dags för en ny Kahnemann i form av Schiller.

Hubert Fromlet, som har en bra track-record vad gäller att ringa in de namn som det handlar om, har i år dessa på sin shortlist:

¤  Robert Barro                              ¤  Paul Romer

¤  Avanish Dixit                            ¤  Gene Grossman / Elhanan Helpman

¤  Angus Deaton                            ¤  Douglas Diamond

¤  Lars Peter Hansen                     ¤   Jerry Hausman

¤  Bengt Holmström                      ¤   Jean Tirole

Robert Schiller tar sig in först på hans Topp 20-lista. Fromlet har ett intressant resonemang om vilka forskningsområden som ligger bäst till. När det kommer till finansiell ekonomi tvingas han konstatera att det inom det området bara finns delar som ännu är intressanta:

”…med betoning på ”delar”, eftersom den hittills dominerande ”perfekta marknadsteorin” (Perfect  Market Theory) uppenbarligen visade sig i stora stycken som inaktuell eller rent av obsolet åren före och under den alltjämt rådande finanskrisen.

Just det som Schiller skrivit så mycket om. Och Fromlet verkar inte riktigt vilja räkna ut honom, bara för att han inte platsade på Topp 10-listan:

”Behavioral economics” med sina psykologiska inslag kan framöver åter komma att belönas. Kanske behövs dock fler vetenskapliga (metodiska) genombrott inom detta område. För egen del anser jag att  ”behavioral finance”-forskarna Robert Shiller och Richard Thaler samt möjligen Ernst Fehr redan idag skulle kunna vara mogna för det högsta vetenskapliga priset i ekonomi. Men varför fick då Thaler inte priset tillsammans med Kahneman och Smith år 2002, kan man fråga sig.”

Blir det en ekonom som Schiller så får vi en ny Krugman. Läser just nu hans ”Animal Spirits” som han skrivit tillsammans med tidigare pristagaren George Akerlof. I förordet sätter de ned foten och hyllar Keynes. Årets pristagare kommer tusen gånger få frågan av journalister: ”hur löser man krisen?”. En ny vältalig ekonomiprofessor med lika vass tunga som stort självförtroende kan därför bli en maktfaktor i den ekonomisk-politiska debatten framöver. Om det nu inte blir en försynt farbror ekonometriker, vill säga.

Kl 13 får vi se vem det blir i år. Se det live här på SVT!

Till sist vill jag tipsa om denna undersökning som Karin Boys på DN refererade till i sin intressanta artikel i helgen (som inte går att länka till) om vad som krävs för att bli Nobelpristagare. Den amerikanske läkaren Franz Messerli presenterar i veckans nummer av New England Journal of Medicine en undersökning som visar på sambandet mellan chokladkonsumtionen och antalet Nobelpris i ett visst land. Ett mycket starkt samband framträder, särskilt om man tar bort Sverige ur leken.

Choklad ÄR nyttigt, och ju mer desto bättre! Eller hur?

Eller så är detta ytterligare ett bra exempel på det luriga med statistik. Vad är orsak, och vad är verkan? Och vad samvarierar på grund av någon annan faktors påverkan? Det är frågan.