Fotbollens matematik

Varning! Känsliga tittare bör inte klicka igång klippet här ovan! Där spås hur Sveriges debutmatch mot Irland kommer sluta. Matematikprofessor David Sumpter tippar utgången.

Matematikprofessor? Mohaha…! Vad vet väl en mattenörd om fotboll? En hel del, i detta fall. Har precis läst hans bok ”Mer än en sport – fotbollens matematik” och intervjuat honom i Gomorron Sverige. Han är full av mönster och statistik från fotbollsplanen. Där vi andra bara ser en passning som blev ett inlägg som blev en stolpe ut ser han ett mönster som upprepar sig och ett skott som var dömt att misslyckas.

Naturligtvis är det lätt att vara efterklok med hjälp av siffror. Ekvationen som förklarar Zlatans bicycleta är ett exempel på matematisk efterhandskonstruktion som nog inte tillför så mycket för de som hoppas göra om den. Sumpter erkänner att där handlar det bara om träning, så att det till slut sitter i ryggmärgen och fossingarna hur bollen ska slås (samtidigt som kroppen hänger upp och ned i luften…).

zlatanekvation

Den sifferexercis som spelar en framåtsyftande roll är djupdykningen i statistik över hur spelarna rör sig på plan som kan ge en bild av hur ett visst lag tenderar att agera på plan. En ”fördelningskarta” över Bayern Munchens passningar en hel säsong kan på så vis avslöja att målisen Neuer brukar börja med en kort passning ut till vänsterbacken, han passar sällan direkt framåt mot mittcirkeln. Man ser också på pilarna hur Bayern styr mittfältet framför motståndarens mål: bollen spelas inte fram direkt, utan passas ut till kanterna. Information om hur Bayern brukar spela, som kan vara av intresse för den coach som vill lägga upp strategin för det egna laget när man möter Neuer & Co.

graf

I och med Michael Lewis Moneyball för ett antal år sedan, fick idrottsvärlden upp ögonen för värdet av att grotta ned sig i siffror för att upptäcka mönster man inte ser med blotta ögat och vanlig fingertoppskänsla. Men även om det finns många Rit-Ola idag, och en uppsjö sajter och tjänster som erbjuder matchstatistik på alla bredder och ledder, så är det inte tillräckligt många som fattat grejen med fotbollsmatematik, menar Sumpter. ”Det finns fortfarande ett visst motstånd bland vissa tränare”, konstaterar han. En matteprofessor ska väl inte komma och lära en gammal tränare hur man spelar fotboll…

Hans syn på slumpens betydelse för slutresultatet lär inte heller falla i god jord. Sumpter vågar påstå att slumpens betydelse för hur en match slutar är så stor som att 2 av 3 mål handlar om vem som har turen på sin sida. Jag frågar honom om kvällens match, Sverige-Irland. En viktig debutmatch som Sverige helst ska vinna för att uppförsbacken inte ska bli för brant när vi sedan ska ta oss an lag som Italien och Belgien.  ”Well, i snitt görs det knappt tre mål i en proffsmatch. Om du ger ett mål på skicklighet till det bättre av de två jämna lagen, säg Sverige, så har du två mål till att dela ut slumpmässigt”. Det kan alltså betyda: 3-0 till Sverige, 2-1 och 1-2. Om du hakar upp dig på att det kan betyda förlust för Sverige med 1-2, så kan jag trösta dig med att detta sade han i egenskap av expert. Och sådana ska man inte lita på, enligt experten. I klippet här nedan förklarar han att det beror på att experter generellt sett inte brukar leverera mer träffsäkra prognoser än om man bara tagit tidigare resultat och extrapolerat dem. Han stämmer in i Philip Tetlock´s gedigna forskning om experters begränsade prognosförmåga.

Men vem ska man tro på då, om inte experterna som ju ändå är de mest kunniga på området? Du ska tro på den okunniga massan! Där alla individuella bedömningar slås samman till en gemensam klokskap. ”Wisdom of Crowds” är snittet av den stora massans mer eller mindre kvalificerade gissningar. Det visar sig förbluffande ofta vara ett gyllene snitt som ligger väldigt nära sanningen. De mest extrema gissningarna tar ut varandra, kvar finns en stor hög gissningar i mitten av spektrat vars medel och median magiskt nog brukar träffa nästan mitt i prick. Skolexemplet på detta är experimentet ”gissa hur många godiskulor i glasskålen?”. Varje gång det upprepas ger det i stort sett samma resultat: ingen träffar rätt, men snittet hamnar extremt nära. Oftast närmare än någon individuell gissning. Sumpter återger ett av dem, Jens och Stefan Krause som vid en stor mässa i Berlin samlade in över 2000 gissningar om antalet kulor i en stor glasburk. Folk trodde på alltifrån 40 till 1500 kulor. Snittet av gissningarna var 553,6, mycket nära det rätta svaret 562. Massan är på detta sättet klok, fast bara om ett mycket viktigt kriterium är uppfyllt: de som gissar får inte veta om varandras gissningar, annars påverkar de varandra och då går det gyllene snittet förlorat.

Är massan verkligen alltid så klok? Nej. Bröderna Krause ställde också en matematiskt krånglig fråga som krävde viss statistisk kunskap för att svara rätt på. Nu var massan inte så klok längre. Snittet av svaren var inte alls nära det rätta svaret. För att massan ska ha kollektiv intelligens måste de som gissar åtminstone ha verktygen för att tänka på rätt sätt. Krävs det mycket sakkunskap, som i t ex matematik, så överträffar kompetenta individer ändå massan. ”Att ta genomsnitten av oinformerade gissningar kan inte lösa problem som kräver specialistresonemang”, konstaterar Sumpter som därmed kan motivera alla år han lagt på att plugga… eh, ekvationer å sånt. Det krävs faktiskt en äkta fotbollsmatematisk nörd för att räkna ut sådant som att ”ett lag som i genomsnitt passade bollen fem gånger per minut gjorde 20 procent fler mål per säsong än ett lag som passade tre per minut” (kan i detta sammanhang tilläggas att ju jämnare bollen passas inom laget, desto fler mål).

Om vi skulle betrakta morgonens expertkavalkad som en massa (där individerna antas ha bestämt sig från början och därför inte påverkats av varandras gissningar), så faller gissningarna ut så här:

Anna Pohjanen: 2-0 till Sverige; Erik Edman 3-0, Tommy Engstrand 2-1 och David Sumpter 2-1. I snitt 2,25-0,5. För att inte vara för kaxiga, vad säger ni, ska vi runda av det till 2-1?

Jag tror det var en klok massa vi hade på besök i soffan i morse. Men vi får inte underskatta slumpen, så bäst att hålla tummarna i alla fall!


 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s