Ekonomipriset 50 år – hipp, hipp, hurra?

IMG-2237 (1)

En typisk Nobelpristagare – minus forskning, ålder och nationalitet.

På måndag är det dags för tillkännagivandet av vem eller vilka som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. Ekonomipriset delas ut för 50:e gången i år, efter att det hakades på de ursprungliga Nobelprisen 1969 i samband med Riksbankens 300- årsjubileum. Dags för 50-åringen att göra som alla andra som fyller jämnt mitt i livet: fråga sig vad man egentligen hunnit uträtta så här långt?

Jubilaren har onekligen lyckats ta ekonomi in i det vetenskapliga finrummet. Även om det alltjämt finns kritiker som stör sig på att det fått bli ett ”Nobelpris”. De som hävdar att det minsann inte är ett riktigt Nobelpris, eftersom det inte fanns med i Alfred Nobels testamente. De har såklart rätt i sak. Och så finns det de som menar att ekonomi inte är en vetenskap. De har rätt, om man med vetenskap menar något som är exakt och förutsägbart: har man bara upptäckt modellen som beskriver hur snabbt ett äpple av en viss vikt faller till marken, så kan man beräkna alla olika äpplens hastighet när de ramlar ned från äppelträdet. Sådan vetenskap som belönas med fysik-, kemi-, och medicinpris den 10:e december.

Ekonomi däremot är en samhällsvetenskap, där de studerade objekten är människor. Vi människor beter oss inte fullt så beräkningsbart som äpplen som faller till marken. Vissa av oss faller inte alls. Vissa ramlar ned fortare än andra, andra faller och studsar tillbaka. Det är charmen med att vara människa, och det som vissa filosofer skulle se som kärnan i människovärdet: att vi har en egen fri vilja. Inte så förutsägbara som kuggar i ett maskineri.

Men en betydande del av den forskning som belönats med ett Ekonomipris genom åren har sett på människan just på det mekanistiska viset: som en rationellt kalkylerande individ som med full insikt om vad olika alternativ innebär, alltid väljer det som maximerar den egna nyttan. Som vore vi alla ”Homo Economicus” som fattar optimala beslut i alla lägen. Och därmed förutsägbara. Som kuggar i ett maskineri.

På senare år har däremot allt fler kritiker av det synsättet fått pris för sina insikter om att mänskligt beslutsfattande är mer komplicerat och mindre perfekt. Beteendeekonomer som tagit psykologin in i ekonomin har tagits in i det ekonomiska finrummet och belönats med ett Ekonomipris. Kahneman, Shiller och Thaler är de färskaste exemplen. Men redan 1978 fick den intellektuella giganten Herbert Simon ekonomipriset bland annat för sin teori om ”begränsad rationalitet”.

Å ena sidan, å andra sidan. Som en sann akademisk ekonom har priskommittén pendlat mellan de två skolorna i sina val. 2013 års pris kunde inte visat det tydligare. Då delade ”den perfekta marknadens” fader, Eugene Fama, priset med Robert Shiller, som visat på hur tillgångsmarknader beter sig allt annat än perfekt när bubblor uppstår för aktier och bostäder. Det var som att Satan och Jesus delade på Nobels fredspris samma år.

Kanske är den årgången det bästa exemplet på hur ekonomi är en vetenskap i vardande. Där man ska akta sig för att copypasta enskilda ekonomers slutsatser rätt in i policy-boken. För varje ”å ena sidan” finns en ”å andra sidan”- ekonom. Det betyder inte att ekonomi inte är en vetenskap, det betyder bara att man ska vara varsam med att dra för stora växlar på enskilda resultat. Som bäst kan ekonomisk forskning hjälpa oss att ställa de rätta frågorna och visa på olika strukturerade sätt att söka svaren. Den som tror att en ekonom ska leverera det ultimata svaret bör tänka om.

En av de första pristagarna, Friedriech Von Hayek, höjde själv ett sådant varningens finger i sitt Nobeltal 1974 under rubriken ”The Pretence of Knowledge”:

”… as a profession we have made a mess of things. It seems to me that this failure of the economists to guide policy more successfully is closely connected with their propensity to imitate as closely as possible the procedures of the brilliantly successful physical sciences — an attempt which in our field may lead to outright error”.

Vem får det i år då?

Hos Ekonomistas finns som alltid en smart diskussion om det. Måndag morgon 6.35 ska jag spekulera så gott jag själv kan i SVT´s Morgonstudion. Om man ska gå på statistiken, så blir det en amerikansk man över 60 som är verksam vid University of Chicago (flest ekonomipristagare av alla lärosäten). Det ska gärna vara någon välciterad forskning som har 20–30 år på nacken och anses vara en så viktig byggsten att handelshögskolestudenter världen över matas med dess berömda kurva i läroböckerna. En som matchar dessa kriterier för den typiske pristagaren är Douglas Diamond, som är känd för sin forskning om finansiella intermediärer, finanskriser och bank-runs.

Ekonomipriset är det mest ojämställda av dem alla. Endast en kvinna har fått det, Elinor Ostrom 2009. Hubert Fromlet listar som vanligt troliga kandidater, och i år har han tagit fram en särskild lista på värdiga pristagare som skulle råka ha kvinnligt kön också. Där finns alltifrån finanskrisexperten Carmen Reinhart till unga stjärnor som fattigdomsforskaren Esther Duflo.

En riktigt ögonbrynshöjare skulle vara att belöna både ett yngre forskningsområde och yngre forskare. Då skulle man av bara farten råka få med en kvinna också. Som om man uppmärksammade arbetsmarknads- och jämställdhetsforskning och då gav det till forskarna Marianne Bertrand och Sendhill Mulhainathan som, till skillnad från många av de som delat ekonomipris, faktiskt jobbat tillsammans. Som i studien där de visade att hur utländskt ditt efternamn låter, avgör hur sannolikt det är att du blir kallad till anställningsintervju (kan du gissa hur sambandet ser ut?).

Jag tror inte det är dags för det riktigt än, men min personliga favorit är området ”neuroekonomi”. Där man kopplar ihop hjärnforskning och ekonomiskt beteende. Om beteendeekonomerna tog psykologin in i ekonomin, så tar neuroekonomerna medicinen in i ekonomin. Där finns en framstående schweizare som heter Ernst Fehr, som forskar om… rättvisa!

Det finns förresten en studie som visar att du tenderar bli vad du heter. Men det kanske snarare är en kandidat till IgNobel?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s